Kan man lära gamla hundar sitta?

Tänker att jag borde lära mig portugisiska. På riktigt alltså. Det är ju fullständigt patetiskt att inte kunna förstå vad ens nya släktingar säger. Snart inte vad ens barn säger. Det blir liksom inte lika kul att umgås när hörapparaten inte funkar. Man sitter lite i sin egen dumma värld och uppfattar väl ett ord här och där, men hänger inte med på tugget alls. Kan inte inflika smarta, fyndiga kommentarer, som jag är van vid att göra. Måste fråga min man Kannst du das Übersetzen für mich, hela tiden. Eller sitta tyst och försöka le på rätt ställe. Uppfatta ett ord, en enstaka mening, chupeta, mamadeira, boneca, agua, nossa, legal, gimme five. Duktig idiot.

Nej det är tamigibrasan inte min stil, inte min melodi, att vara ett cp. Det vill jag inte vara. Tänk när Lovisa går om mig, när hon också börjar snacka det hemliga språket. Då sitter jag där med jultomteskägget i brevlådan lagom till Kristi fylleridag, omgärdad av brassar, som har trevligt, skrattar och umgås. Som ett bevis på löjlighet.

Så kan vi inte ha det. Nu är det jag som sätter på Teach Yourself Brazilian Portuguese-skivan och tragglar. Minst en timme om dagen. Ända fram till jul. Obrigada, tack så mycket, hallå, goodbye, tchau, tchau.