Vårtkärringens kissblus

Veckans Vårtkärring-historiett lyder som följer:

Hon kommer från toaletten, går med raska köttfladdrande steg in på min chefs kontor, där jag för tillfället sitter i möte. Hon hytter med näven i hans ansikte och säger uppbragt:

“Det är ditt fel, ditt fel, fel fel”

Samtidigt skrattar hon hysteriskt, som om något var riktigt, riktigt underhållande. På t-shirten har hon en stor blöt fläck rakt över ena patten. Jag tänker att nu finns det nog utrymme att skoja lite, så jag säger:

“Ja titta, du har läckt lite mjölk från bröstet där, höhö”

Men då säger Vårtan, utan att verka skämmas ett uns, att “Nej, det är kiss!”.

Och så berättar hon att den dumme, dumme mannen hon hytter korvfingrarna mot, har upplyst henne om att hennes t-blus sitter bak- och fram, tvättlappen fladdrar framme i halslinningen, och detta måste så klart åtgärdas för man kan inte se ut hur fan som helst, kan man det? Så hon stolpar in på dass för att svänga blusen runt, men när hon är i full färd med detta arrangemang märker hon att den ena ärmen på hennes stickade jumper har ramlat ner i toalettstolen och hon har dessutom lyckats kissa på den. Sen har det visst råkat komma lite kiss på patten också, kanske när hon fiskade upp ollen och hon var lite ovarsam och den nerkissade ärmen klatschade henne på hängbröstet, så kan det lätt ha gått till. Nu har hon tvättat den stickade kissblusen i det minimala tvättfatet med handtvål, och nu ska den hängas på tork på elementet.

Oj, så kan det gå. Ja, det kan ju hända oss alla. Eller???

Ett par funderingar:

- Hur ini helvete kan något sådant hända? Hade hon redan kissat men glömt att spola när blusärmen föll i? Eller satt hon och kissade medan hon krängde runt plagget och hur fanns det isåfall utrymme för blusen att plumsa i när hennes överdimensionerade arsel satt ivägen? Och den största frågan av alla är givetvis:

HUR FAN KAN MAN BERäTTA FöR FOLK OM NåGOT Så SJUKT PINSAMT SOM DETTA SKULLE DRABBA EN???

Minns ni den här? Valnöten.

MPL Alert

I Camden finns det ett gäng punkare som går under namnet MPL - Midget Protection League. De har som syfte att skydda våra småväxta vänner. De har tryckt upp t-shirts med sin logga på, de spelar arg punkmusik, och deras slagord lyder:

Strong, short and always proud

Nyligen avslöjades i Sverige en rånarliga som ska ha bestått av ett gäng dvärgar. Dessa dvärgar ska ha packats i väskor i Swebus bagageutrymme, där de under bussfärden länsat medresenärers bagage på värdesaker. Läs en artikel i ämnet på Engelska Metro.

Det kan också handla om barnarbete, säger artikeln. Men självklart har en medlem från MPL varit framme och kommenterat artikeln, han skriver:

The truth behind this story is that dwarfs are a minority in Sweden and are being discriminated against in every section of society. This story has been made up by anti-dwarf factions to criminalise them. Already dwarfs in Sweden are banned from driving, from entering pubs and from joining the Swedish Armed Forces. Please don't believe these kind of stories and write to the Swedish Ambassador to protest at the harsh treatment they are being subjected to. - Gary Birtles, Nottingham

Här för att skydda de minsta ibland oss! Fint va!

Här kan du läsa MPL:s statement

Tatuerarmässan-08

Denna anekdot är baserad på en verklig händelse. Detta vet jag för att jag sett eländet med egna ögon, om än i hårdrocksöldimma.

Det var i Fredags. En kille visar upp sin tatuering med följande motiv:


Alla vill naturligtvis veta motivet till motivet.

Tydligen var det på så vis att mannen med den rosa hårtorken tatuerad på överarmen hade ingått ett vad med sina kompisar, vad vadet gick ut på vet jag ej, men kontentan av det hela var att alla skulle skaffa sig en tatuering. Men, medan hans kompisar valde motiv ur tatuerarens bildkatalog bestämde sig denna tokroliga kille för att vara originellare än så och siktade in sig på ett motiv ur Argos-katalogen! Härav den rosa hårtorken - förevigad på den blekfeta överarmen tills den dagen mannen tar på sig träfracken. Lyckat!

Stackars negerslav...hihi

Fin bild till en ostbricka.

Fotbollens huvudsponsorer

Glöm Orange, Siemens, Barclaycard och Umbro. I tider av mättad marknad har vi redan sett allt, ingenting kan väcka eller intressera oss, än mindre chockera. Visa pattarna - gäääsp. Reklampaus betyder kissepaus, channel flicking zap zap eller poppa popcorn. Neon, skyltar och banners blinkar överallt vi vänder oss, ingen tar notis, ingen bryr sig. Igår var vi på Carling Cup-Semifinal på Stamford Bridge. Carlings reklambanners på bästa läktarplats, Carling Caring Belong - slagord och slogans, men i baren säljer de bara Heineken. Carling sponsrar fotbollen, men inte öltältet - hur fan går det ihop?

Här behövs nya grepp att fånga konsumentens blick och köplust.

Idésprutan på reklambyrån:

Jag vet, om det är lite blåsigt, så vi slänger ut en gammal kasse på plan under pågående spel, som stör matchen och fladdrar runt och ser lite ut som en boll på håll, den kan ju folk bara inte missa.

Hans chef:

Fy fan vad bra, den tar vi sa Polisen, höhö.

Första halvlek - Tesco-plastpåsen.

Andra halvlek - Sainsbury's dito.

Tror du att det var en slump att vi gick till Sainsbury's och handlade 3 enheter snask efter matchen?

Livet hur det tedde sig en vecka innan jag träffade Neil Tennant på Trash.

Igår var Neil Tennant på Trash. Det var inte jag.
Igår var Neil Tennant full. Det var inte jag.
Fan, vad livet är orättvist.

Kl 05.00 blev man väckt av en Lisa modell glad i hatten, hon var bara tvungen att berätta vem hon hade träffat på Trash.
"Oh nej", tänkte jag, "säg inte att hon träffat Neil Tennant, säg att hon träffat någon av sina egna idoler"
"Jag träffade Neil Tennant", säger Lisa.

Neil Tennant stod i hörnan och var full. Lisa skakade hand med Neil Tennant. Lisa sa till Neil Tennant att hennes flatmate "adores you", därför var hon tvungen att tala med honom. Neil Tennant skrattade åt Lisa.

Neil Tennant deklarerade att han var detoxing, med en Evian-flaska i näven. Neil Tennant hade kulmage. Neil Tennant var trevlig. Neil Tennant var full.

Jag var inte där. Jag skulle ge mycket för att träffa Neil Tennant som asnitad. Jag och Neil fulla och glada. Vad rolig jag skulle vara. Vilka överkompisar vi skulle ha blivit.

Vid 22.30 satt jag på en pub i Covent Garden och tog det avgörande felaktiga beslutet. Maria, något ölfryntlig, utmanade mig: "Let's go to Trash". Men jag, med helgens vedermödor i färskt minne, tvekade i 30 sekunder, men avböjde anbudet.

Jag sa nej till Neil Tennant. Jag missade Mötet med stort M. Jag gick bet på cigarillen. Jag förlorade derbyt. Jag nekade drömmen. Vad du vill. Jag hade chansen på Neil Tennant - jag tog den inte.

Hur kunde jag någonsin veta?

Nästa Måndag. Då går vi på Trash, allihopa. Och så jag. Och så Neil. Hur troligt är det? Men det gör vi. Nu gör vi det. Visst gör vi det.

Trash måste vara världens tuffaste klubb. Jo, förstår du. Jo, för fan. Neil Tennant.

(Text från 2001. En vecka senare var både jag och Neil på Trash.)

Gäster med Gester: Ulla möter Neil Tennant på Trash 2001 - får Tourette's

Detta är stödanteckningarna från Trash-clubs toalett, någon gång år 2001, när jag precis hade mött Neil Tennant från Pet Shop Boys. Jag var både hjärtligt berusad och synnerligen uppspelt vid tillfället. Håll i hatten och till godo.

Hang on.
Jag och Neil Tennant.
Snackar som vänner.

”I can’t believe you’re here again”
“Well, I wasn’t out on Friday, I was chilling out with a DVD, “The …..”, you should see that”
“But I went to the theatre tonight…bla bla bla, not funny, but good”
“No, it’s crap”
“No, I was expecting it to be funny, but it was just deep, good and interesting”
“Where are you from?”
“Sweden”
“Oh, Stockholm? I’ve been there, love it”
“Nej, Lund”
“Ok. What’s your name?”
“Ulla”

Vi skakar hand.

”Nice to meet you, Uh-la”

Lite senare:

“Sorry, I didn’t catch your name? Did you assume I would know it already?”
“Yes…Oh, Neil”
“Ok, CP. Cp means retard in Swedish”

Vi skakar hand. Hej Neil.

“Have a nice time in Sweden”
“I don’t live in Sweden, I live here”
“Ok, so where do you work?”
“In Internet Exchange, in Covent Garden”
“Oh, so the Internet shop”
“What’s the name of it?”
Well, I just call it the Internet shop”

Jag tar hans vinflaska, som han ställt ifrån sig. Ertappas - av en blick.

”Sorry, you should look after your wine more properly”
“No, I’ve had enough, you can have it”
“I’m not drinking from the bottle unless you go first”
“No,no,no. I have to get up at 8 tomorrow morning because of the construction workers in my house”
“Poor you. I live in Crystal Palace”
“I bet they have construction workers in Crystal Palace too”
“Yeah right, I’ll have the wine then, are you going to lend me your glass?”
“No”
“Ok, so I’ll drink it like this”

Tar flaskan.

…

Jag är nog tuffast på planeten. Jag är köng. Jag har tagit Neil Tennant på patten, jag har stått nära när han pratat mig i örat, vi har fan umgåtts.

Neil Tennant har pattar. Också begynnande flint. Han är så tyff.

Så gick det till, fru Gill. Och nu har jag hittat så mycket gammal skåpmat i min hemliga byrå att jag skulle kunna fylla en hel bok. Det är nu det börjar.

Das Abenteuer.

Tuffa Tvillingar

Vilken humor det var när Lill-Fredrik anlände till kalaset iklädd samma blus som födelsedagsbarnet! Allt blir mycket roligare om man är lika snygg som den snyggaste, torde han ha resonerat.

Allt är som vackrast i Paradisets Bar

Älskar´t. Pinta Fosta i Paradiset. Pinto Lindo - tack så mycket.

Dagen efter jag fyllde 32 år gick jag till NW1 för att äta thai-middag. Jag gillar NW1:s thai-mat, så till den milda grad att jag skulle vilja titulera mig stammis. Döm av min förvåning när följande inträffar. Och jag upprepar - jag fyllde för helvete 32 sjukt gamla bast dagen innan, det är typ halvvägs till pensionen. Två tjocka dörrvakter stoppar mig i porten och ber om legimitation. Jag viftar bort dom och säger åt dom att sluta tramsa sig. Men de insisterar - utan leg kan tant gå hem. Är du ny i stan eller, retas den ene, i London måste man alltid bära ID. Jag avslöjar att jag är tant. 30+ liksom, inte fan går man runt med ID-bricka för att bevisa att man är över 18 då, det vore väl ändå patetiskt. Men sedan får jag snällt lova farbröderna att bara dricka läsk till maten, då får jag komma in. Herregud och Jesus i London va, vilken ungdomstant man är.

Bingo Wings

Bingo wings is a slang term used to describe the build-up of fat and or flaccid muscle that hangs from the underside of the upper arms. It occurs most frequently in elderly ladies and overweight people. The problem may also occur after significant weight loss, with flaps of loose skin remaining. The term apparently originated from the bingo hall custom of raising one's arm aloft and bellowing "House!". This ties in due to bingo long being the entertainment of choice for large numbers of elderly ladies, especially in the United Kingdom. (Wikipedia)

När tant uppnådde den ärevördiga åldern 32 bast, tyckte man att Bingo var en lämplig aktivitet, och inte vilken Bingo som helst utan Mecca Bingo. Allah Akbar. Med bingovingarna (på svenska heter det gäddhäng) spända innanför blusen tog jag mig an bingobrickorna med stor frenesi.

Och det gick undan så pass att vi orutinerade hade svårt att hänga med. En ung vuxen med släpig och uttråkad röst läste upp nummer efter nummer, tills någon i det stora havet av bingospelare inte sa "Bingo" eller "fullt hus" som man kunde väntat sig, utan brölade "öööööh" eller liknande djuriskt läte när brickan var full. Sedan vanns det en massa pengar, men som vanligt när det gäller gamblers blev dom inte särskilt glada när dom vann. En vinst betyder väl bara att spelförlusten blir snäppet mindre, den som gripits av speldjävulen ser ingen glädje. Och speljävulen verkade vara ytterst närvarande i Mecca. Och alla deltagare utom vi var sjukt fula och tragiska. Precis som lokalens intredning. En brokigt mönstrad heltäckningsmatta som illa matchade de lika skrikfärgade utfällbara stolarna. Men pintsen var oerhört förmånligt prissatta!

Här är Meccagänget-08, en go gäng, som vår reseledare på skidresan anno cirka 1996 en gång så ostigt sa. En intressant upplevelse. Men inte tillräckligt intressant för att vi skulle stanna kvar för late session - istället firade vi vidare i Camdens galna ungdomvärld, för det är ju trots allt där vi hör hemma, inte vända mot Mecca, utan snarare med sikte på Paradiset.

Märk! Om du går till Mecca Bingo för en förmiddagssejour, alltså före klockan 12.30, ingår det gratis te och biskvier, det du, det skojar man inte bort.

Stripp-Louise talade sanning

I natt, den första dagen på året 2008, var jag på efterfest, och inte vilken efterfest som helst, utan den hemma hos Tapetseraren. En gammal flatmates historiett om hans garderob har alltid fascinerat mig - jag har haft svårt att tro att det är sant. För cirka sex år sedan fick hon nämligen ligga med Tapetseraren, och i hans lägenhet, berättade hon ivrigt efteråt, fanns en garderob som innehöll minst en meter hawaii-skjortor, det enda plagg mannen bär. Jag har träffat Tapteseraren många gånger de senaste sex åren, och jag ser honom alltid i de mest fruktansvärda av munderingar - det är klassisk hawaii, det är svidande eldslågor, det är blommor, fåglar, färgsprakande batik - allt du kan tänka dig i fasansfullt herrblusmode.

Men igår fick jag se garderoben med egna ögon, och verkligheten överträffade fan i mig dikten. Där var de allihopa - blusarna. Och inte nog med det, Tapetseraren bjöd inte bara på poppers, utan även på sig själv. Alla partydeltagarna fick låna en blus för kvällen att ha på sig. Jag valde en sjukt snygg blåblommig variant, min fästman en läcker historiett med tärningar och spelkort. Alla blev oerhört attraktiva som genom ett trollslag - här ser du bildbeviset:

Samtliga på bilden är utklädda, utom Tapetseraren som har sin vanliga hawaii-blus på sig. Kan du se honom?