Tuesday, May 17, 2011

Att vara smutsig är också härligt, sa Emma Tvärtemot

Nu ska jag som förmodligen den sista personen i blogg-Sverige lägga mig i den pågående knarkdebatten. Persbrandt, Barnteve-Ola, Idol- Jay. Där har du tre knarkare, om du får tro drevet.

Persbrandt har åkt dit med näsan i snö och skägget i brevlådan ett flertal gånger, för som han säger "jag älskar kola, det bara är så". Han vet väl vad han snackar om. Han vill väl känna sig som köng på krogen, vässa sitt munläder, vinka bye bye till tunghäftan. För inte verkar han vara en särskilt ball, avslappnad eller pratglad typ? Han kan nog behöva ett par näsor för att komma igång, för att trivas.

Ola från SVT barnredaktionen och tillika chefredaktör för Kamratposten (läs: en förebild för våra baaaarn), har nyligen fått avge kissprov på fotbollsmatch (why??) och detta prov visade sig innehålla spår av kokain. Eller var det en medicin han tar mot sin ADHD? Eller är det någon som fifflat ner knark i hans läsk eller hans kissprov, är det någon som drar honom vid näsan? Han hävdar det själv.

Jay Smith från Idol - ja han har rökt hasch. Två gånger. Knarkkiss. Är man Idoldeltagare är man per automatik en förebild för barn och ungdomar. Så om idolvinnaren är knarkare vill alla 12-åringar börja knarka, för det är tufft. Och hasch, det är grejer det. Vad ballt det är att dra i sig sepe-röka. Eller?

Och om detta vill jag bara säga att var och en blir salig på sin fason. Persbrandt älskar kola, det bara är så. Låt honom göra det, låt karln ha sitt. Angående Ola så snackar man om huruvida han är skyldig eller ej. Skyldig till vad? Skyldig till att ha festat lite? Har han tvingat små barn att knarka? Har han verkat påtänd på jobbet? Nej, jag tänkte väl det. Och Jay-fallet är tamigfan det mest banala. Karln har rökt på ett par gånger, så vitt man vet. Kanske tar han sig en joint varje kväll innan läggdags, såsom många stollar gör och ändå lyckas de ha ett fungerande socialt liv och arbetsliv, what's the big deal. Man kan vara knarkare utan att ligga i en smutsig gränd med spruta i arm. De flesta knarkare är helt vanliga svennebananer eller camdenprofiler som vill öka sitt välbefinnande och som samtidigt lyckas sköta karriärer och vänskaper, därtill sin personliga hygien hör och häpna.

Enligt svennebanan-mentalitet kan man inte må bra om man knarkar lite, det är ALLTID  ett rop på hjälp, man knarkar för att man mår dåligt, så är det bara. Det är ingen som någonsin nämner att knark är kul. Stackars dom som knarkar, stackars dom som trillat dit, låter det. Dålig uppväxt så klart, grupptryck och kassa förebilder. Men det är faktiskt alls inget synd om de tre knarkarna ovan. Om de nu ens knarkar över huvud taget. Det vet man inte. De behöver ingen rehab, ingen hjälp att sluta, de är inga tragiska knarkare som vill men kan inte sluta. De vill knarka för att det är härligt, festligt eller avkopplande. Festknarka kan man väl göra likaväl som feströka.

Och jag vet att knarkindustrin är elak och ful, men det är ju bara för att det är så inihelvetes olagligt att knarka, då måste all trade ske i de smutsigaste av gränder med de fulaste av fiskar. Sälj knark på Konsum så ska du se att ingen tycker det är så jävla coolt att knarka längre. Låt Kikki Danielsson komma ut som haschpiperökare och ingen kommer att vilja ta efter och bli som den feta, patetokossan. Och sedan kan väl de som vill dra linor på krogen få göra det, även om det är lite olagligt, för det är ju det där förbjudna inslaget som gör det så spännande. Att snorta från en smutsig toalettstol i en trång cubicle med tre pers är bra mycket mer exotiskt än att stå vid bardisken och fladdra med näsvingarna helt öppet.

Lite knark har väl ingen dött av?

2 comments:

Anonymous said...

Träffsäkert som attan. Kanon! Behövs i nymoralismens Sverige. Själv tar jag gärna ett glas rött när jag vill koppla av. Oh vad mitt liv blir lättare att denna drog är helt laglig.

Jessica said...

och alla mår dåligt.