Slut på minisemstern

Här är dom på fik i Paraty - den lilla staden som bara kan utklassas av Lund i sin pittoreskhet.

Nu räcker det med bildskrävlandet. Ubatuba, Paraty, Lazaro, Domingas Dias, Sununga, Felix, Itamambuca. Jag har vart överallt och sett allt. Och jag har hatten att bevisa det. Det ska man ju ha - bevis i form av foton, plagg, statyetter och gärna kylskåpsmagneter. Det duger inte med hjärnminnen.

Vi körde genom regnskogen. Där höll vi på att köra på en apa. Jag trodde det var Markus, jag trodde det var en kanin, men det var en liten vit apajävel, en Macaco. Exotique. 

Och det med Pet Shop Boys på bilstereon. Ska det va så ska det va.

Men Brasilien är inget billigt land, såsom jag inbillade mig när jag trodde att en inkomst på 460 pund i månaden skulle räcka för lyxlir. Det enda som väl kan räknas som billigt är alkoholen, och då menar jag inte den som svalkar min strupe utan den som man fyller bilens bensintank med. Cirka 40 pence litern, taximocka. (Jag undrar om jag kommer att börja tänka i kronor snart? Huuu). På grund av landets hutlöshet i prissättning lider jag nu risk att gå bankrutt eller iallfall seriös övertrassering av budget, så nu håller vi i både häst och hatt ett tag.

Jag vet inte ens om jag vågar logga in på bankkontot och kolla hur mycket jag har förstört, som Hjördis brukar säga när hon haft riktigt trevligt.

Jag drar åt svångremmen och suger lite på ramarna så länge.