Tredje dagen i samma byxa nu. Orka liksom. Jag sover i den, går till dagis i den och sedan spiller jag välling på den och sprutar barnmat ur barnmun på den. Denna byxa. Man får väl säga en byxa, det är väl roligare än att säga ett par byxor? Dessutom är det leggings. Svarta, från HM. Jag drar på mig den alldeles för tajta jeanskjolen med strass på fickorna och det svarta linnet från HM (Citat från min favoritbok Leva med döden, som jag tyckte passade här). 79 spänn om du är sugen. Lite white trash sådär, strumpbyxor utan kjol. Sitter snyggt i röven. Läckert för en tant på 35. Fast igår hade jag faktiskt en kjol över pyjamasbyxan.
Nåja, det är bäst att passa på medan man kan. Dagis skiter väl i om jag är snygg. Ica också. De är iallafall ännu fulare själva, särskilt de som jobbar på Ica Supermarket Linero, de har nämligen överlevt både finska vinterkriget och Ådalen 31, dock knappast med hedern i behåll. Fula, gula kärringar! Otrevliga är de också, men vem skulle inte vara det som jobbar i Sveriges fulaste butik.
Sony Ericsson däremot, de skiter inte i min snygghet. De vill ha den! Och det ska de få, jag är inte knusslig. Två gånger i veckan från och med nästa ska jag glassa in på det smakfullt inredda kontorslandskapet fyllt till bredden med gräddan av svensk, japansk, kinesisk och för den delen dansk intelligens.
I förberedelse inför detta tänker jag att jag ska färga håret, måla naglarna, raka benen (oklart varför) och sminka upp mig i brygga iklädd min läckraste stass. Sedan går det av bara farten. En snygg presterar bättre än en ful. Jag har väl aldrig varit duktig i glasögon och otvättat hår.
Idag är jag inte duktig. Jag är fulast i kommunen, äckligast i stan och otrevlig som en kärring på Ica Linero. Tur för mänskligheten att jag sitter inlåst på min kammare en vecka till.
No comments:
Post a Comment