Den som är född efter 1982 vet inte vad jag snackar om, men det är alltså ett SKOLÄMNE man hade på HÖGSTADIET som är mest känt för BADNING och BLÖJBYTEN på DOCKOR.
Det fanns en lärobok i ämnet som jag skulle ge en hundring eller två för att hitta (kanske ligger den i det vita skåpet hemma i mitt flickrum, jag ska fanimig rota) - den måste ju vara helt sjuk!
Här snackar vi alltså om 13-14-åriga finniga ungdomar som knappt vågar säga flaskhals, oskulder hela bunten och den sista tanken de har är att det kanske ändå möjligtvis finns på kartan att man en dag ska skaffa barn. Dra den om rödluvan, vi var ju för fan okyssta hela bunten!
Okej för sexualkunskap, det köper jag, om än det var pinsamt, men BARNKUNSKAP. Tror du jag mindes ett skit när jag cirka 17 år senare klämde ut min första unge? Tror du för den delen att jag hade haft nytta av kunskapen? Dra mig baklänges!
Men kärringen som höll i ämnet, henne minns jag mycket väl. En kryllhårig hagga med ett manshat större än en sverigedemokrats muslimdito. Hur hon jämt skulle KRAMAS med flickorna, men RYTA åt pojkarna som ju inte fattade ett skit, som inte hade det rätta handlaget med "BÄBISEN", vad äcklig hon var men hur man lät henne hållas för att man ville ha betyg därefter.
Ibland tänker jag att det vore gött med en tidsmaskin, så att man kunde resa tillbaka till högstadietiden och visa var skåpet faktiskt skulle ha stått, att gammal är äldst och vem som egentligen var tuffast i klassen (jag). Den första jag skulle åka tillbaka och knäppa på näsan vore den där jävla Barnkunskapsfittan. Och så Ian Clark förstås, som kom fram till mig en gång i sjuan, synade mig länge och väl tills jag började skruva på mig av genans, röd i hela nyllet, varpå han sa, och han lät som han verkligen menade det: "Fy fan vad ful du är!". Så golvar man en fjortis, så sågar man en tönt vid fotknölarna.
Jag hade femma i Barnkunskap btw. Vilken hora jag var. Alla pojkar hade högst trea.
Högstadiet var på många sätt en vidrig tid.
No comments:
Post a Comment