Jag är så klart allvarlig när jag hävdar att mitt barn är snyggast i hela världen. Faktum är att jag och min man brukar ryggdunka varandra och gratulera varandra till att vi fått så perfekta snygga barn. Som en käftsmäll till gud, allah och gänget som inte finns - och till alla som tror på dem och tror att man måste uppföra sig enligt koranska och bibliska regler för att få lycka och välgång i livet. HA! Vi skrattar hela vägen till pärleporten. Och vad gör ni? Tramsar på nån matta, knäpper era händer, virar in er i en burka? HA!
Den här facebook-posten hade man ju önskat att fler personer tryckte LIKE på. Men det var det ingen som gjorde, förutom barnets pappa och farbror. Jäviga människor hävdar du. Objektivt sett är det ju inte så att det här barnet är vackrast i världen. Eller?
Jo, men så är det faktiskt. Du ser väl själv vilka genomvackra rena drag barnet har. Och verkligheten överträffar bilden, så om du inte tror mig får du väl komma hit och titta själv. Småbarn ser ju ofta lite smått efterblivna ut när de förstenas på ett fotografi, de är snyggast live. Lite som min snygga mamma Eva, som alltid ser så väderspänd ut på bild.
Jag tycker det är riktigt härligt att skryta om snygghet. Min egen eller mina barns, det kvittar. Och självklart sker det med både glimt i ögat och en nypa salt, men det sticker ändå i folks ögon, inbillar jag mig. Vad fan tror hon att hon är, liksom. Snygg? Den tjocka. Och bäbisen är väl inget speciellt, alla bäbisar är väl söta. Min då! Min är lika snygg isåfall.
Men nej. Nu är det så att jag har sett många barn i mina dagar, både i verkligheten och på internetch, och jag ser ju med egna ögon att mina är snyggast. Och den jag citerade i FB-inlägget var en synnerligen duktig och smart Sony Ericsson-anställd, så inte fan var det hittepå, eller ens fjäsk, bara en sån sak.
Mina barn, andras ungar.
2 comments:
Du är uppenbarligen en vedervärdig människa.
Va? Vem säger så och varför? Har du ingen humor, har du inga ögon att se med, är du sepe i hela huvet?
Post a Comment