...med ett samtal från okänt nummer.
- Hallå?
- Hi, it´s Antonio...
(låter som han vill gå loss med en harang om vem fan han är, men jag avbryter, jag vet)
- Hi, how are you?
Bla bla bla
- Do jo vant to tejk a drink witt mee?
Nej jag är sjuk. Skaru till Big Red minsann? Säg hej till min mamma, hon ska också dit.
- Aj cåll again tomorråv to see how yo ar fiiiling, maybe tejk a drink?
Johodutack.
Så här romantiskt var vårt första möte:
Efterfest på ett lortigt köksgolv i en squat. Alla var cp-fulla, han bjöd på spliff och jag somnade i Fuzz knä.
Andra mötet lika vackert:
Jag sprang in i honom på gatan på väg hem till Indiern, bjöd med honom för att sedan ångra mig i sista stund och skicka hem mannen. Av okänd anledning gav jag honom i denna veva mitt telefonnummer.
Beskrivning:
Ca 37 år på nacken, skinnpaj med hårdrocksemblem, sydeuropeisk brytning, långt risigt hår, pilska ögon, glad köttig mun med mycket snack i.
Trodde han att jag var sugen? Trodde du?
1 comment:
klart han trodde. klart jag trodde. hohoho, själv är jag såpass patetisk att jag jobbar på en lördag när den kyliga stockholmssolen flödar utanför rutorna. på kontoret återfinnes: ett gäng polska städerskor, ett stycke redaktör för modemagazinet och ett stycke ekonominörd utan liv. kyss min docka, början av juli, vill du ha mig för en helg då kanske? x räven
Post a Comment