När det ska badas:
Vi måste jaga rätt på alla fiskarna, alla plaststjärnorna, alla mina ankor, grisen Bror Duktig, Pinga, gulröda vattenkannan och den där plastboken om Patinho. Alla ska i bubbelbadet, alla ska leka.
När det ska sovas:
Då måste alla gå och lägga sig. I tur och ordning. Först Lovisa, sedan kommer dom alla efter, en efter en. Mimmi, den röda kaninen. Pingu - mwat mwat säger han. Dada, aka Igglepiggle. Nasse, ja kära nån. Katten Gato Negro. Och som grädde på moset och herren på täppan - allas var Goj-oj, favoriten Guran. Sedan kan man sussa gott, omgärdad och omfamnad av alla sina vänner.
Vi brukar smyga in och ta bort några djur när hon har somnat, för man vill ju inte att barnet ska kvävas i denna mjukdjursorgie. Då löper man dock risken att hon vaknar under natten och ropar på Goj-oj. Detta har hänt, detta är sant. Hon är inte dum, det är hon inte. Mig lurar ni inte, sa Lovisa. Fly mig Goj-oj.
Att det sedan var en så pass enkel match att få sitt barn att gå och knyta sig i bingen redan klockan 9, var det ingen som visste under nästan 1,5 års tid när vi satt här och bara väntade på att hon skulle somna i våra famnar i soffan, hände det före midnatt var det smått sensationellt. Vi hade helt och hållet gått på LSC Swärds devis om att "är du trött så går du och lägger dig", vi trodde det var så enkelt att den som är trött, den somnar helt enkelt. Men så funkar det visst inte på små skojare, dom somnar först när man säger till dom att göra det, och då bara efter viss tandagnisslan och omringad av minst 10 djur.
No comments:
Post a Comment