Primark är en jävligt het lågprisklädbutik i London. Den är alltid fullproppad med turister, företrädesvis svennar på grönbete och kvinnor i burkor med barn under armarna som vill ha något fint under kåpan att visa sin muselman där hemma.
Det är med andra ord en vämjelig upplevelse att strosa runt i denna butik. Hälften av kläderna ligger nertrampade på golvet, 80% av plaggen är asfula a la danskt mode, resten är som hittat. Det är alltså dessa 10% man ska sikta in sig på, det som är läckert, busbilligt och hett, men som inte ligger skrynkligt och sketet på golvet.
Skor har dom också, och just ett par sådana riktade jag min sugenhet mot och slängde ner i min redan av 2-pundsblusar och Igglepiggle-pyjamasar dignande korg. Det var ett par zebrarandiga ballerinapjucks, som påminde om ett par jag hade i min ungdom. Sketasnyggt. Provade ett par snabbt över sockan och det kändes gjutet. Rycker åt mig ett par fräscha från hyllan.
Sedan när jag kom hem till Mawia och sätter på mig ena dojan visar det sig att de går alldeles för långt ner, att man ser början på alla tårna, och att det ser asfult ut. Så nästa dag tar jag med mig dojorna tillbaka till Primark för att byta. De kostade ju ändå 11 pund och i Primark-mått mätt är det dyrt. Men kön till Customer Service är typ en halvmil lång, vem hade trott något annat, så jag skiter i det. Tänker att jag kan ha dom med strumpbyxor till, det blir snyggt serru.
Men. Så kommer jag hem. och tänker att nu ska jag använda mina nya skor till nya kjolen och nya strumpbyxan för £4 respektive £1 stycket, what a bargain.
I med foten. I med andra foten. Det är något konstigt här, det står inte rätt till, det känns konstigt och ser framför allt för jävla bisarrt ut. JAG HAR ALLTSÅ FÅTT HEM TVÅ VÄNSTERSKOR.
Kan du tro så snöpligt. Här står jag med två värdelösa vänsterskor som dessutom inte var så jävla snygga från första början. Du kan tro jag känner mig misslyckad, blåst och lurad.
Årets sämsta köp. Lätt.
No comments:
Post a Comment