Efter sextio-elva timmar i telefonkö med "we are very sorry to keep you waiting for so long, we endeavour to answer your call as soon as possible" som ett tradigt mantra i örat, fick jag äntligen tala med en kärring i orange väst och kornblå blus (deras uniform).
Du vill boka om din biljett, ja. Du vill resa den 30:e, ja. Du vill leka med Maria Johansson och hennes katt, ja. Du vill dricka pints på Dublin-slottet, ja. Med Sofie och scarfen, ja. Du vill pussa den lilla munnen, ja.
Allt var lugnt, allt fick jag. Utom den utlovade bokningsbekräftelsen i min e-mail-inbox. Den har hittills uteblivit, och nu är jag stressad och smånervös inför detta faktum och hoppas innerligt att den kommer innan jag spänner mig till max och måste genomlida Easyjets överjävliga telefonsystem ännu en gång, för det tror jag inte jag mäktar med.
Diffijet. Ska det vara så svårt? Allt jag vill är ju att leka med mina dockor. That's all.
No comments:
Post a Comment