Jag tror det kan vara en av mina första, utanför de närmast sörjande iallafall. Jag snackar om ångestfesten numero uno - den där jubilaren firar 40 år på jorden, tellus, universum.
Nu kan man inte längre komma undan som ungdom. Det är nu man börjar bli gubbsjuk alternativt våndas inför klimakteriet. Har du inga barn vid det laget, ja då har nog tyvärr det tåget gått. Rynkor, gråa hår, en och annan krämpa, det är vardag. Nu går det utför, och det går fort, så håll i dig.
Tack och lov har jag själv några år kvar till domedagen, men när 40-årsbjudningarna börjar strömma in och 30-årsvarianterna lyser med sin frånvaro, då får man inse att man själv förmodligen också snart har åldern inne.
Ungdomsbussen till Malmö klirrar dock förväntansfullt och jag ser fram emot en angenäm afton med alldeles lagom mängd vin, så som det anstår en tant och mamma. Däremot osten tänker jag attackera med ohämmad frenesi, för när det gäller camembert, gorgonzola och blue Stilton behöver man inte ha några hämningar alls, ens om man är gammal och trött.
No comments:
Post a Comment