Har du inte ätit nån glass, frågade jag min man uppbragt just som jag slevade i mig det sista från halvliterspaketet.
Nej jag åt ju upp hela andra paketet innan, vaniljglassen, det VAR inte yoghurt.
Och där har du oss i ett nötskal. Varför tror du vi var/är så tjocka?
Suckers för sugar. Som knarkare. Alltså inte att vi sitter och letar vener på varandras lår för att alla armar är sönderstuckna, inte på den nivån. Mer som några pillertrillare eller veckoslutskokainister, som tänker livet är en fest, aldrig på konsekvenser, bara roligt nästan jämt.
Det räcker med att min man säger att han är lite sugen. På något. Så blir mina ögon stora som Runde Tårn och jag sliter fram bakgrejerna. Kladdkaka, morotskaka, banankaka. Muffins? Ja, för fan, bara det går fort. Kan man äta bara smet?
På fredagsmyset går vi all in. Räcker inte med läsk och pizza, det ska vara chirre och småkakor också. Och en liten påse Gott & Blandat. Bara en liten.160 gram, det är väl lite.Dessertvin? Ja tack, en skvätt i min glöggmugg, mums.
Så jobbar vi och det är ett under att vi inte är i 100-kilos-klassen. Jag fattar fortfarande inte hur de som är det hinner och orkar äta så mycket? Jag arbetar hårt och tramsar fortfarande runt 60.
Det bästa man kan göra för att stilla det eviga suget, det är att trycka in en pris snus. Men mammor får väl inte snusa? Eller får de? Ja, då så. Men ibland kan det kanske vara gött att varva med en näve snask eller en bulle, kan jag tycka.
Efter påsk ska vi hoppa på LCHF-tåget igen. För att vi vill vara friska och snygga. Man blir så jävla frisk och snygg av LCHF ser du. Men fram tills dess kör vi så att det ryker, you say bake, I say how much. Kan ju vara en poäng i att bli tjock innan man blir smal, så att det märks liksom, så att det känns.
Ibland funderar jag dock på om livet verkligen är meningsfullt utan snask, men det är det säkert, på något slags intellektuellt plan.
Nej jag åt ju upp hela andra paketet innan, vaniljglassen, det VAR inte yoghurt.
Och där har du oss i ett nötskal. Varför tror du vi var/är så tjocka?
Suckers för sugar. Som knarkare. Alltså inte att vi sitter och letar vener på varandras lår för att alla armar är sönderstuckna, inte på den nivån. Mer som några pillertrillare eller veckoslutskokainister, som tänker livet är en fest, aldrig på konsekvenser, bara roligt nästan jämt.
Det räcker med att min man säger att han är lite sugen. På något. Så blir mina ögon stora som Runde Tårn och jag sliter fram bakgrejerna. Kladdkaka, morotskaka, banankaka. Muffins? Ja, för fan, bara det går fort. Kan man äta bara smet?
På fredagsmyset går vi all in. Räcker inte med läsk och pizza, det ska vara chirre och småkakor också. Och en liten påse Gott & Blandat. Bara en liten.160 gram, det är väl lite.Dessertvin? Ja tack, en skvätt i min glöggmugg, mums.
Så jobbar vi och det är ett under att vi inte är i 100-kilos-klassen. Jag fattar fortfarande inte hur de som är det hinner och orkar äta så mycket? Jag arbetar hårt och tramsar fortfarande runt 60.
Det bästa man kan göra för att stilla det eviga suget, det är att trycka in en pris snus. Men mammor får väl inte snusa? Eller får de? Ja, då så. Men ibland kan det kanske vara gött att varva med en näve snask eller en bulle, kan jag tycka.
Efter påsk ska vi hoppa på LCHF-tåget igen. För att vi vill vara friska och snygga. Man blir så jävla frisk och snygg av LCHF ser du. Men fram tills dess kör vi så att det ryker, you say bake, I say how much. Kan ju vara en poäng i att bli tjock innan man blir smal, så att det märks liksom, så att det känns.
Ibland funderar jag dock på om livet verkligen är meningsfullt utan snask, men det är det säkert, på något slags intellektuellt plan.
No comments:
Post a Comment