Men ursäkta mig, jag har firat Jesu fylleridag, mer känd som jul, mer för frosseri och köpglädje än kristen eftertanke, tacksamhet och bön. Tacka fan för det. Gamla traditioner är för sverigedemokrater och andra töntar, jag skapar gärna nya varje år.
Denna jul har jag t.ex. varken haft Kallie Anka, Karl-Bertil, sill eller nubbe. Ingen lutfisk, inget dopp i grytan, ingen högläsning ur julevangeliet, inget trams.
Julafton inleddes i barnpoolen. Plask och lek.
Sedan svepte jag ihop ett gäng köttbullar, en Jansson och några brasilianska korvar. En misslyckad julskinka med senapskladd. Till det drack vi Brasiliens nationaldryck, Guarana. Först klockan 22 serverades maten, en brassetradition jag hade lite svårt att acceptera, men man får väl ha vett att anpassa sig lite. Ta seden dit man kommer, lida i det tysta.
Efter det delade lilla tomten ut paket till oss. Mitt bästa var en stor göttig sminklåda jag fick av min svärfar, aktarej vad snygg jag kan bli nu. Sedan sköt vi raketer och drack champagne, som vore det nyårsafton allaredan. Man gör alltid så.
Jag saknade min mamma lite, för vad är en jul utan mamma och hennes mat, rävbenen saknade jag framför allt, för sådana mäktar jag personligen ej laga, men jag bet ihop och lekte supermamma själv istället, vad annat kan man göra.
Innan champagneglasen var tömda hade förresten halva gänget redan kastat in handdukarna. Åtminstone svärmojjan (som somnade på en hylla i vardagsrummet), bäbisen och jycken (som hade en fis på tvären och därför behandlades som en bäbis den också). Vi andra sjöng på sista versen vi med, det ska villigt erkännas, man är väl ingen ungdom, men jag tryckte åtminstone i mig ett glas till av den ädla drycken, eftersom det kändes "onödigt" att "vaska". Sån är jag. Skål och hej.
No comments:
Post a Comment