Dagens mest spännande, ja det var väl att åka till Bröderna Andersson i Södra Sandby. Inte var det att titta på Melodifestivalen iallafall. Jag lyssnade med ett halvt öra, spydde med en halv mun, särskilt åt henne i lysgul klänning, fy fan vilket stolpskott. Jag försökte tänka att så lågt som "Ge inte upp, det finns en morgondag" med Anna Book från 1987 kunde åtminstone ingen sjunka, men det hjälpte föga. Visserligen var det ju ingen som i sammetstältklänning på fet kropp, fiskögd och med feberdarrig stämma som redan från början var falsk sjöng en riktigt pissdålig ballad (detta konststycke stod alltså Book för 1987), men det var ändå plågsamt. Anna Gina gillar jag! That's it. Trevlig, snygg och avspänd. Inte det minsta sexig. Gillar't.
På Bröderna Andersson köpte jag iallafall snask. Och lax. Och choklad. Och nötter. Och grädde. Vill du att jag ska fortsätta? Hallon, ingefära, mango chutney...inte det, nej.
Sedan carcruisade vi lite i Södra Sandby, as you do, och tänkte att det kanske är här man ska bo som svennebanansk medelklassare, det är kanske här man blir lycklig.
No comments:
Post a Comment