Di gamle har ju svårt med nymodigheterna, det vet vi. Texten är för liten på skärmen, för sånt finns det dock hjälpmedel. Tekniken strular. Teknik GÖR det, vem kan lita på teknikens under, inte jag. Smartphone, va ä dä? It is as smart as you, är du dum får du helt enkelt en dumfån, inga konstigheter.
Men de små då? Där är det tvärtom, kan jag avslöja. Lovisa kan hantera en smartphone eller iPad, där fattar hon logiken; touch, click, drag and drop.Till och med Isabella kan knappupplösa min smartis, och busringa (har vi bittert fått erfara). Men den stationära datorn hanterar inte ens 3-åringen alls - den sitter hon framför och domderar mammans musklick för att få se nästa film. Ibland pekar hon på skärmen, men det funkar ju inte så. TV-fjärrkontrollen kan hon hantera lite, iallafall vet hon hur man stänger av och sätter på. Men kassetterna tror hon är leksaksbilar. CD-skivor är rattar. Musik kommer ju direkt ur telefonen. Som allt annat.
Jag tycker inte det ska heta telefon längre, vi måste hitta på ett nytt namn. Smartphone är också fel, Smartmachine borde det kanske heta. Kravmaskin! 80-talet ringde och ville ha sin ringmackapär tillbaka, vem fan ringer, jag ringer nästan aldrig. Jag gör annat. Allt annat.
No comments:
Post a Comment