Tryckare med Rasta-gubben

Det kallas att dansa tryckare, men egentligen står man bara och kramas till någon ostig låt, vaggar lite fram och tillbaka som om man tröstade ett barn. Traditionellt sett avslutar tryckaren diskoteket (iaf i Sverige) och det är nu man har chansen att trycka ståndet mot den man är sugen på för kvällen, ta första steget mot en passionerad natt i knullandets tecken.

Detta har hänt i verkligheten: Min vän mamma tyckte det var smidigt att få skjuts hem med mitt gamla (i dubbel bemärkelse) hångel Rasta-farbrorn. Men istället för att köra henne raka vägen till porten, tog han henne istället hem till sin lya i Turnpike Lane för att "hämta något". När de ändå var där tyckte han prompt att han kunde passa på att visa henne lägenheten, så hon följde snällt med in.

Väl inne började han jobba enligt Alfons åbergs "ska bara"-princip och ystade i sig lite pulver, sög på nån gammal spliff, bjöd på drink, satte på en skiva ur sin digra reggae-musiksamling. "Vi ska bara dansa så åker vi sen". "Inte är du rädd för farbror, flicka lilla". Och mamma, som inte var rädd för mannen med pepparkornsögonen, tyckte väl att hon kunde ta en snabb svängom, taximocka. Tills han visade sig ha stånd, ni får mycket gärna prova.

Att bjuda upp till tryckare med en hälften så gammal och dubbelt så snygg rocktjej och till tonerna av reggae-musik kan väl aldrig leda till samlag? Hur tänkte du nu, Rasta-man?

Nu åker vi hem.

Några dagar senare sitter jag själv i Rasta-bilen och får skjuts till efterfesten. Hur tänkte jag?