Jag vill så förtvivlat gärna spela sällskapsspel

Jag vill inte supa mig dyngrak, jag vill inte skåla i champagne, jag vill inte ens ljuga över pints med ett damlandslag jag saknar.

Nej, på nyårsafton vill jag ta min lilla bil och man, som gärna får dricka sprit om han vill och orkar, dumpa barnen hos mormor och åka till festen med stort f, för att spela sällskapsspel. Det är allt jag vill. Jag skiter i om det serveras mat. Isåfall får det gå undan, bara jag sedan får svara på finurliga frågor, slå med tärningar, rita, gissa, skryta och skrävla, helst vinna.

Jag försökte lite i julhetsen med min syster, Värsta Språket hette det, och var säkert jätteskojigt. För de som fått prova på riktigt. Själv fick jag hetsa fram några dialekter och språkvårdsfrågor, allt medan någon liten gnagare drog mig i byxbenet, en annan tjötade om Bamseknuffspel. Ingen rast, ingen ro. Har du satt barn till världen får du för fan sätta dina egna fåniga behov åt sidan och tillfredsställa dina barns. Så enkelt är det.

Men nu ser jag chansen torna upp sig, lite som en hägring. Pyjamasparty hos mormor, ja tack, mina kommer i kattpyjamasarna med en flarra NallePuh-champagne. Party på Norra Fäladen, med bara ett fåtal inbjudna. Ja tack, jag vet vad ni har i er spelhylla och på Wii-et, och jag suktar. Jag kan ta med mig mina balla spel som jag aldrig får spela också, let's make it a night before we call it a night, shall we?

Mvh,
Sugnast i kommunen (vinnaren)