Den svenska industrisemestern

Jag är ju som bekant nästan att uträkna som utlänning - jag har ju tex aldrig haft ett riktigt jobb i Sverige, förutom extraknäck, McRånalds och gammelvårdhem, men nu har jag alltså mitt första riktiga vuxenjobb. Och får erfara det här med svenska sommarsemestervanor, vilket ju är något av det mest bisarra svenskt samhälle har att erbjuda.

Den här frågan skulle man ALDRIG fått i England:

När går du på semester?

Med det menar man: När ska du ta dina 4-6 ledighetesveckor? För så många har man, det finns alltid gammalt sparat extra i byrålådan att plocka fram vid behov. All denna flex man spexat till sig. Och alla måste ha minst en månad ledigt under juni-juli-augusti. För det är jag värd.

Trots det är alla även lediga några veckor runt jul, kanske lite sportlov här, lite höstlov där, några dagars studiedagar med barnen. Hur det går ihop, det vet inte jag. Drar man den om flexen igen? Men jag hör ju klagosången från de som arbetar så hårt och har det så jobbigt. Vilket kanske skulle kunna förklaras av det faktum att de tillbringar mer tid utanför jobbet än vad arbetstiden egentligen tillåter. Alla dessa semesterdagar man som genom magi trollar till sig, alla dessa VAB-dagar, alla dessa tidiga hämtningar på dagiset, lite frisör, massör, simskola, körsång, stresshanteringskurser på det. Klart som fan man inte hinner med när man snittar in på en 6-timmars arbetsdag (och dessutom är långsam). Nej, det är dålig pli på Svenne, jag säger då det.

Och vi vet ju att om man ger någon fingret, så tar han hela handen. Så får Sven lite frihet under ansvar så kan du ge dig fan på att ett antal pisstakers kör sitt eget lilla race och jobbar lite pö om pö bara som man vill – men ändå har ölmage att klaga.

Den svenska industrisemestern trodde man ju var en gammal förlegad vana från den tiden, någon gång på 1800-talet kanske, när de flesta jobbade på fabrik, hårt som fan året runt, utom en månad på sommaren då fabriken stängde och alla fick vara lediga samtidigt. Det var grejer det, tider det. Men tydligen är det så även i det moderna IT-telecom-Sweden, att på sommaren blir det inga barn gjorda, går verksamheten på halvfart och det är ok att lägga sig på stranden och jäsa en månad utan att lyfta ett finger.

Det är bara jag är duktig och jobbar på, bara jag. Och kanske några till. Men mest jag.