Så tjänar man 1200 kronor - minst!

Väldigt djärvt att äventyra sin skönhet genom att låta en helt orutinerad medelålders man fara runt med saxen i ens hår, kan tyckas.

Eller att hälla Schwartzkopfs kemilåda i kalufsen, helt vind för våg, oviss om resultatet. Hon på bilden var ju ursnygg, det hade jag illusioner om att plötsligt bli.

Ögonbrynsfärg från HM - risken att se ut som ett argt troll i en vecka, jag tar den.

Skönhetssalonger är inget för mig. Det finns två saker jag ogillar skarpt med dem, och det är prissättningen och det påklistrade kallpratet. Jag har gjort mitt av meningslöst pladder med okända, min plånbok är inte till för att tömmas till förmån för min egen eventuella skönhet. Förresten tycker jag dessutom illa om billiga skönhetsinrättningar, för på dylika får jag kolonialmaktskomplex. Här sitter jag liksom, feta, dryga, rika kossa - och skor mig på de fattigas bekostnad, låter dem fila mina fötter, lutar mig tillbaka och njuter av deras thai-massage, frosseri och snobbism, ni jobbar, jag kopplar av, ni får 50 spänn, jag känner mig som en koketterande översittare. Nej tack. Av samma princip använder jag heller inte människor som ägnar sig åt prostitution.

Istället kör jag DIY i eget badrum. Och blir tillräckligt snygg till en kostnad om noll kronor och utan att det drabbar någon fattig.