Snyggast vinner

Det var så lätt och självklart förra gången för 4 år sedan, röstar rött röstar rätt. Jag tror inte ens att jag var färgad av han den där nummer 7 på Kommunistiska Partiets vallista som fixade hotellnatt och hela skiten som värsta kapitalisten, nej jag har alltid varit röd. Bara röstat på Socialdemokrater och Vänsterparti sedan jag fick rösträtt 1994. Blivit närd som kommunist vid min mammas barm.

Men nu är det inte längre lika självklart, jag har väl blivit gammal, bitter och osolidarisk. Jag gör valbarometerns tester och visar mig vara Folkpartist och än värre Sverigedemokrat. Skam går bannemej på torra land, och jag som inte ens hatar invandrare. Allt jag hatar är ju religion i alla dess former, och det beror ju bara på att jag är för demokrati, jämlikhet, fritt tänkande och medborgerlig rättvisa, saker som rimmar väldigt illa med fundamentalistiska religioner.

Vilket gör att jag inte kan rösta på Folkpartiet, eftersom de allierat sig med vidrighetspartiet Kristdemokraterna, som ju jag tycker står närmast Sverigedemokraterna med sin bakåtsträvande kristna värderingspolitik.

Med förvirring i sinnet går jag därför nu till valstugan på Stortorget och väljer den som är snyggast, eventuellt trevligast. Självklart med fördomar i bagaget. Stickad tröja över axlarna och bakåtslickat hår - moderatfult. Praktiska korta frisyrer, illasittande glasögon och mjukt kristet röstläge går fetbort. Annars får vi se - snyggast vinner, vi vet det sedan länge.