Det är mycket man inte förstår här i det lilla livet. Innan Lovisa fanns tex, då förstod jag inte vad vitsen var, då trodde jag kanske att fullast vinner. Nu vet jag att snyggast vinner. Lilla snygga.
Nu däremot kan jag inte begripa hur det skulle vara möjligt att man ska tycka lika mycket om nästa barn. Att man ska tycka det är lika spännande. Been there, done that liksom. Bajsblöja som bajsblöja liksom. Gullig vadårå, I've seen it all before. Alla är ju likadana, äter bajsar sover skriker. Det måste ju ändå vara något visst med nummer 1, den första är väl den bästa, den viktigaste?
Fast jag hoppas ju att mitt resonemang spricker när snygg-Bella kommer till skott i februarg, det hoppas jag verkligen. För annars skulle det ju innebära att jag var minst spännande och minst poppis bland mig och mina syskon, och den tanken är ju förfärlig.
Kanske, kanske finns det lika mycket kärlek kvar i hjärtat trots att man trodde att allt var tömt på den lilla första. Hoppas.
Monday, September 27, 2010
Slida
Jag har en så härlig infantil humor. Samma som Lovisa, strax under 2 bast, ska det visa sig. Men fy fan vad roligt vi har. Skrattar ikapp. Och nu ska jag berätta vad det var som var så jävla roligt.
Det hela började ganska normalt. Vi satt och skrev namn på de vi älskar mest. Lovisa. Ulla. Ludde. Eva. Olivia. Clara. Emily. Inga konstigheter så långt alltså.
Jag frågar Lolo:
-Vad ska vi skriva nu!
Lolo:
-Slida!*
Jag, med skrattet porlande och med skrattflinet allan:
-Vad sa du? Slida??
Lolo, lika glad och lite stolt:
-Ja, ja! Slida!**
Och oj vad vi skrattar, båda två, som efterblivna, länge och väl. Sedan säger Lovisa slida kanske 20 gånger och det är jätteroligt varje gång.
*Vid närmare eftertanke kan hon ha sagt Cecilia.
** Här sa hon verkligen slida, men det var ju för att jag hade lärt henne.
Det hela började ganska normalt. Vi satt och skrev namn på de vi älskar mest. Lovisa. Ulla. Ludde. Eva. Olivia. Clara. Emily. Inga konstigheter så långt alltså.
Jag frågar Lolo:
-Vad ska vi skriva nu!
Lolo:
-Slida!*
Jag, med skrattet porlande och med skrattflinet allan:
-Vad sa du? Slida??
Lolo, lika glad och lite stolt:
-Ja, ja! Slida!**
Och oj vad vi skrattar, båda två, som efterblivna, länge och väl. Sedan säger Lovisa slida kanske 20 gånger och det är jätteroligt varje gång.
*Vid närmare eftertanke kan hon ha sagt Cecilia.
** Här sa hon verkligen slida, men det var ju för att jag hade lärt henne.
Vi ritar med alla pennorna (säger Lolo)
Hon kan en, ett och flera. Duktigt va. Och nu är Papai i nya fräcka svenskaskolan på Folkuniversitetet så att han lär sig också. SFI, det är skit det, däremot Folkuniversitetet, that's the grej. Hoppas jag.
Ett brev, en liten tankeställare och ett förslag till Mona Sahlin
Hej Mona,
Jag såg dig på Skavlan i fredags. Du är ju en väldigt trevlig och smart kvinna, tycker jag. Jag röstade på dig. Att du skulle bli Sveriges statsminister. Bestämde mig för att ideologi går före enskilda frågor, att den röda linjen är mänskligare och trevligare än den blåa.
Du har ett väldigt stort rättspatos. Det har du. Större än mitt. Och så är du kanske en smula naiv. Let me explain.
De frågade dig hur du skulle hantera de där 20 nya arbetskamraterna du får i och med valutgången. Hur det blir med julfesten, fredagsfikat, rökpauserna. Kommer du att frysa ut dem? Kommer du att få en bulle? Kommer de att få komma in i värmen? Är du professionell?
Du sa att ”Ja jag kommer ju inte umgås med dem”. Det tog du för självklart. Man kan ju inte umgås med ”såna”. Faktum är att deras parti har sina rötter i Vit Makt-rörelsen, alltså är de rasister.
Med andra ord, tycker jag, skulle man på samma vis kunna hävda att:
Vi ska inte ha något samröre med Tyskland. De har nazistiska rötter, det var bara 60 år sedan de försökte ockupera oss alla och döda alla icke-arier – så fort kan vi väl ändå inte glömma?
Vi ska inte beblanda oss med muslimer. De är odemokratiska och har en förvriden könsuppfattning, som klingar illa med vår moderna jämlika stat.
Men DET får man alltså inte säga – då är man politiskt inkorrekt och rassebanan och jättedum osolidarisk islamofob.
Det är skillnad på mobbing och mobbing. Mobbar man bara rätt mobb så är det helt ok att mobba. Det säger ju du Mona och det säger Svenne Banan och säkert också Jante.
Läge att trycka upp knappar?: RÖR INTE MIN MUSSE.
Jag såg dig på Skavlan i fredags. Du är ju en väldigt trevlig och smart kvinna, tycker jag. Jag röstade på dig. Att du skulle bli Sveriges statsminister. Bestämde mig för att ideologi går före enskilda frågor, att den röda linjen är mänskligare och trevligare än den blåa.
Du har ett väldigt stort rättspatos. Det har du. Större än mitt. Och så är du kanske en smula naiv. Let me explain.
De frågade dig hur du skulle hantera de där 20 nya arbetskamraterna du får i och med valutgången. Hur det blir med julfesten, fredagsfikat, rökpauserna. Kommer du att frysa ut dem? Kommer du att få en bulle? Kommer de att få komma in i värmen? Är du professionell?
Du sa att ”Ja jag kommer ju inte umgås med dem”. Det tog du för självklart. Man kan ju inte umgås med ”såna”. Faktum är att deras parti har sina rötter i Vit Makt-rörelsen, alltså är de rasister.
Med andra ord, tycker jag, skulle man på samma vis kunna hävda att:
Vi ska inte ha något samröre med Tyskland. De har nazistiska rötter, det var bara 60 år sedan de försökte ockupera oss alla och döda alla icke-arier – så fort kan vi väl ändå inte glömma?
Vi ska inte beblanda oss med muslimer. De är odemokratiska och har en förvriden könsuppfattning, som klingar illa med vår moderna jämlika stat.
Men DET får man alltså inte säga – då är man politiskt inkorrekt och rassebanan och jättedum osolidarisk islamofob.
Det är skillnad på mobbing och mobbing. Mobbar man bara rätt mobb så är det helt ok att mobba. Det säger ju du Mona och det säger Svenne Banan och säkert också Jante.
Läge att trycka upp knappar?: RÖR INTE MIN MUSSE.
Sunday, September 26, 2010
20 veckor - halvvägs till framstjärten
Just idag ligger vi enligt beräkningarna i halvtid i denna spännande graviditet som ska resultera i en snygg lillasyster. Jag är mest rädd för att bli tjockast i kommunen, för att trycka ut en basketboll genom underlivet, och för att jag ska bli nekad allt det där knarket jag vill åt. Annars är det lugnt. Att vara på tjocken är ju inget svårt eller särskilt besvärligt alls. Vad fan gnälls det om, liksom.
Kattskit i vällingen
Jag bjuder Lolo Korv på pasta med köttbullar a la Nestlé. Gött, trodde jag.
Äckligt, säger Lolo, vill inte äta.
Det är kattmat, säger hon.
Det var ju ett jävla betyg att få. Duger inte, bort. Det är ju bara pensionärer (och eventuellt katter) som käkar cat food.
Äckligt, säger Lolo, vill inte äta.
Det är kattmat, säger hon.
Det var ju ett jävla betyg att få. Duger inte, bort. Det är ju bara pensionärer (och eventuellt katter) som käkar cat food.
Sov lilla kotte
Nu sover hon i egen säng i eget rum. Det kan du tycka var på tiden efter nästan två år. Men då ska du komma ihåg att det inte är helt lätt att inse att ens lilla bäbis är stor flicka och att man faktiskt snart ska få en ny bäbis som måste ligga bredvid mamman i vaggan.
Friday, September 24, 2010
Körslaget - kör i vind
Igår joinade jag Mobilkören Ericsson. Och det var varken Si-ka-le-la som i Anette Kukhs (ja, hon hette så, det är inte Tourette’s-hittepå, hon var belgare) kör på Kalmar Nation eller Jesus-Jäveln som i Kajs Svenska Kyrkokör i London.
Det var en liten och tapper skara människor som samlades i kantinen för att spänna sina stämband under ledning av en gammal körsångerska med latinska rötter. Det var några gubbar från ST, och en kvinna i orangea strumpbyxor och orange slips. Och så jag då. En av gubbarna hette Bill, en frodig och härlig tjockis-jänkare med högt och vackert röstläge. Tänk dig honom, flottig, hårig och amerikansk, sjungandes Jag vill ha en egen måne med mjukaste röstläget. Så jävla vackert!
Jag tror det kan bli bra det här. Vi kör hårt igen nästa torsdag, ok?
Det var en liten och tapper skara människor som samlades i kantinen för att spänna sina stämband under ledning av en gammal körsångerska med latinska rötter. Det var några gubbar från ST, och en kvinna i orangea strumpbyxor och orange slips. Och så jag då. En av gubbarna hette Bill, en frodig och härlig tjockis-jänkare med högt och vackert röstläge. Tänk dig honom, flottig, hårig och amerikansk, sjungandes Jag vill ha en egen måne med mjukaste röstläget. Så jävla vackert!
Jag tror det kan bli bra det här. Vi kör hårt igen nästa torsdag, ok?
Saker som provocerar mig
Kvinnor i slöja –må det vara hijab, niqab, burka – när jag ser dem vill jag stoppa kvinnan där och då på gatan, ruska om, väcka och ifrågsasätta hennes sjuka behov av att täcka sig för eventuella män som kan tänkas bli kåta av ett hårsvall/en arm/en barm.
Tjocka människor som äter snask- Ja, jag är ledsen, men det är något patetiskt med tjockisar som äter onyttigt, det är väl det där skamfulla de har i blicken ”jag borde inte, men”.
Svenne Banan och Sven Svensson – Den medelsvenske, han får mig vilja explodera i Tourette’s och allehanda konstigheter, för jag vill fan inte bli som han.
Politisk korrekthet – Att t.ex. älska alla invandrare oavsett hur de beter sig, det är ju för fan löjligt och orimligt, speciellt för en person som jag som över lag inte är speciellt förtjust i människor och särskilt inte religiösa sådana.
Falsk artighet - Att på pappret älska och välkomna alla invandrare, men sedan är det inte en jävel som vill anställa dem eller ta i dem med SD-tång (ens om de kommer från Brasilien, som Silvia)
Bror Duktig-komplexet – Saker som att det är fint att gå upp tidigt på morgonen och att äta ekologiskt. Fy fan vad duktigt.
Jante och hans fåniga lag – Att man inte får tycka att man är tuffare, häftigare och roligare än Svenne Banan. Att principen att allt blir mycket roligare om man är snygg inte är allmänt vedertagen.
Rena, skinande hem med genomtänkta inredningsdetaljer – Ja men sitt du där i din uppblåsta soffa och håriga mattan dammsugen i rätt riktning. med dina Marimekko-dukar och Lasse Åberg-tavlor på väggarna, gör du det, men tro fan inte att du är lyckligare än vad jag är i min ihopkrafsade skit.
Folk som vet bäst hur man tar hand om barn för att de råkar ha ett – Amma minst 6 månader fast helst 2 år för det säger WHO, barnet måste däremot flytta ut ur föräldrarnas sovrum när han är 6 veckor annars blir han aldrig en självständig individ, snask är farligt, McDonalds livsfarligt, faktiskt får man bara bjuda på ekologiskt, och sådär kan du inte göra, du måste göra si, du måste göra så och oj vad det är viktigt att alla under 3 sover senast klockan 19 annars vet man inte vad som kan hända.
Småbarnsmammor med korta praktiska frisyrer, noll smink och bekväma kläder – Hur tänkte ni nu? Att man var snygg bara för att fånga en karl och nu har ni en?
Småbarnsmammor som tittar snett på andra småbarnsmammor med långt hår, smink och korta kjolar – Hur tänkte ni? Är det häxan avundsjuka som spökar eller vad är det för fel med att vara snygg?
Människor med dålig självinsikt – Dvs alla som bara agerar enligt ovan utan att reflektera över varför, utan att ifrågasätta sig själv eller försöka se sig själv ur någon annans perspektiv. För hade man kunnat se vad andra ser hade man ju inte varit så jävla torr, ful och tråkig, eller hade man?
Tjocka människor som äter snask- Ja, jag är ledsen, men det är något patetiskt med tjockisar som äter onyttigt, det är väl det där skamfulla de har i blicken ”jag borde inte, men”.
Svenne Banan och Sven Svensson – Den medelsvenske, han får mig vilja explodera i Tourette’s och allehanda konstigheter, för jag vill fan inte bli som han.
Politisk korrekthet – Att t.ex. älska alla invandrare oavsett hur de beter sig, det är ju för fan löjligt och orimligt, speciellt för en person som jag som över lag inte är speciellt förtjust i människor och särskilt inte religiösa sådana.
Falsk artighet - Att på pappret älska och välkomna alla invandrare, men sedan är det inte en jävel som vill anställa dem eller ta i dem med SD-tång (ens om de kommer från Brasilien, som Silvia)
Bror Duktig-komplexet – Saker som att det är fint att gå upp tidigt på morgonen och att äta ekologiskt. Fy fan vad duktigt.
Jante och hans fåniga lag – Att man inte får tycka att man är tuffare, häftigare och roligare än Svenne Banan. Att principen att allt blir mycket roligare om man är snygg inte är allmänt vedertagen.
Rena, skinande hem med genomtänkta inredningsdetaljer – Ja men sitt du där i din uppblåsta soffa och håriga mattan dammsugen i rätt riktning. med dina Marimekko-dukar och Lasse Åberg-tavlor på väggarna, gör du det, men tro fan inte att du är lyckligare än vad jag är i min ihopkrafsade skit.
Folk som vet bäst hur man tar hand om barn för att de råkar ha ett – Amma minst 6 månader fast helst 2 år för det säger WHO, barnet måste däremot flytta ut ur föräldrarnas sovrum när han är 6 veckor annars blir han aldrig en självständig individ, snask är farligt, McDonalds livsfarligt, faktiskt får man bara bjuda på ekologiskt, och sådär kan du inte göra, du måste göra si, du måste göra så och oj vad det är viktigt att alla under 3 sover senast klockan 19 annars vet man inte vad som kan hända.
Småbarnsmammor med korta praktiska frisyrer, noll smink och bekväma kläder – Hur tänkte ni nu? Att man var snygg bara för att fånga en karl och nu har ni en?
Småbarnsmammor som tittar snett på andra småbarnsmammor med långt hår, smink och korta kjolar – Hur tänkte ni? Är det häxan avundsjuka som spökar eller vad är det för fel med att vara snygg?
Människor med dålig självinsikt – Dvs alla som bara agerar enligt ovan utan att reflektera över varför, utan att ifrågasätta sig själv eller försöka se sig själv ur någon annans perspektiv. För hade man kunnat se vad andra ser hade man ju inte varit så jävla torr, ful och tråkig, eller hade man?
Tuesday, September 21, 2010
Jag ska flytta till nytt kontor på fredag och här är min nya kontorsstol, brukar jag skojigt skoja
Fast eftersom kung slår knekt så ska jag inte flytta dit just precis nu, kanske om två veckor när stiltjen har lagt sig och jag fått upp mitt ess som fastnat nånstans i rockärmen.
Lovisa vill jättegärna komma och hälsa på. På mammas jobb. Och RIDA HUNDEN.
Om man kör förbi Sony Ericsson-byggnaden pekar Lovisa och ropar MAMMA JOBBA.
Och så fort jag kommer hem springer hon emot mig, inte för att kramas, som man skulle kunna tro, njet njet, det är för att ge mig GOJ-OJ.
Korvhunden
Lovisa och jag läser bok. Som hon sa till tandläkaren förra veckan, helt apropå, när hon satt i mitt knä i tandläkarstolen och vi samtalade med tandsköterskan om tandhälsan: ”Vi läser bok”. Ja, det gör vi! I väntrummet.
I boken finns det bilder. På grejer, mat och typer. Bland anant en sådan här:
Och jag frågar Lovisa: Vad är det?
Och hon tänker. Så det knakar. Så säger hon, lite frågande:
En korvhund?!
Och då fattar man ännu en gång hur smart hon är. Hon vet vad det heter på portugisiska ju, cachorro-quente som ju på engelska kan direktöversättas till Hot Dog, men med mamma talar man ju svenska, därför måste det heta:
Korvhund!
Här är en korvhund till min dotter, snyggast och smartast i hela världen. 
I boken finns det bilder. På grejer, mat och typer. Bland anant en sådan här:
Och jag frågar Lovisa: Vad är det?
Och hon tänker. Så det knakar. Så säger hon, lite frågande:
En korvhund?!
Och då fattar man ännu en gång hur smart hon är. Hon vet vad det heter på portugisiska ju, cachorro-quente som ju på engelska kan direktöversättas till Hot Dog, men med mamma talar man ju svenska, därför måste det heta:
Korvhund!
Här är en korvhund till min dotter, snyggast och smartast i hela världen.
Jag bor i ett land där minaretmotståndare är ett skällsord
Indignationen vet inga gränser. Alla ”skäms”, ”mår dåligt” och vill fly från detta hemska land av idioter. Hur kunde det gå såhär? Alla är så ”förvånade”, så fulla av avsky. Vi har rasister i vår riksdag! Folk är ta mig fan inte kloka. Vad är det med dem? Vad är det med oss?
Låt oss backa bandet lite här.
Sverigedemokraterna, som under hela valkampanjen ratades, smutskastades och förlöjligades av alla andra, har alltså fått tillräckligt med röster för att ta sig in i riksdagen. I många delar av landet, särskilt Skåne, har de blivit landets tredje största parti. Ingen jag känner röstar öppet på Sverigedemokraterna. Alla i min Facebook-roll är upprörda, ledsna och arga på rasisterna och de som röstat (också rasister?). Man kallar till upprop och demonstrationer, ändrar sin profilbild till ett med anti-rasistiskt budskap och bjuder in till ”tyst minut” för den sorg vi alla känner (är det någon som dött?).
Under valdagen varnade man för att det var lätt att ta fel - de som planerat ta en Socialdemokratisk valsedel kunde mycket väl få en Sverigedemokratisk, ve och fasa, av misstag. Att det skulle kunna bli tvärtom, att någon som var ute efter Sverigedemokratiska råkade ta Socialdemokratiska varnades det dock inte för. Vilket skulle betyda att de som vill välja Sverigedemokratiska valsedlar inte är lika dumma/blinda/ouppmärsamma som de som vill välja Socialdemokratiskt, eller?
Och han med svastikan, han hade tatuerat in den själv i pannan, det sa de på Nyheterna och då är det sant. Hoppas det gjorde ont, morrar PK-Sverige. För självklart gjorde han det, det lilla nazistsvinet.
Som vi beundrar Lars Ohly då, som vägrade låta sig sminkas med samma borste som använts på rassemongot Jimmie. Här har du en kille som står upp för demokratin och solidariska värderingar, inte ska han förpestas eller ens vistas i samma rum som Åkesson (är inte riksdagens plenisal ett rum? Hur ska det gå?). Som Ohly sa, Åkesson vill kasta ut sådana som mig ur landet (han har någon slags estnisk eller liknande bakgrund). Ja, oj vad han vill det.
Och vad detta visar och kontentan av det hela är alltså att det är helt ok att baktala, smutskasta och hota en Sverigedemokrat. De har liksom förtjänat det. För de är ju rasister och nazister. Det förstår man ju när man läser partiprogrammet. Alla medel är därmed tillåtna.
Vänd på steken och tänk dig en som är kritisk mot invandrare eller någon kulturell yttring som en invandrare kan tänkas hänge sig åt. Tänk dig alltså en Sverigedemokrat.
Existensberättigande noll.
Men om man som jag tycker att i en värld av idioter är alla lika goda kålsupare, då är det allt bra tragiskt att se hur folk vältrar sig i sin egen dumhet. Båda Sverigedemokraterna och De Demokratiska Svenskarna.
Låt oss backa bandet lite här.
Sverigedemokraterna, som under hela valkampanjen ratades, smutskastades och förlöjligades av alla andra, har alltså fått tillräckligt med röster för att ta sig in i riksdagen. I många delar av landet, särskilt Skåne, har de blivit landets tredje största parti. Ingen jag känner röstar öppet på Sverigedemokraterna. Alla i min Facebook-roll är upprörda, ledsna och arga på rasisterna och de som röstat (också rasister?). Man kallar till upprop och demonstrationer, ändrar sin profilbild till ett med anti-rasistiskt budskap och bjuder in till ”tyst minut” för den sorg vi alla känner (är det någon som dött?).
Under valdagen varnade man för att det var lätt att ta fel - de som planerat ta en Socialdemokratisk valsedel kunde mycket väl få en Sverigedemokratisk, ve och fasa, av misstag. Att det skulle kunna bli tvärtom, att någon som var ute efter Sverigedemokratiska råkade ta Socialdemokratiska varnades det dock inte för. Vilket skulle betyda att de som vill välja Sverigedemokratiska valsedlar inte är lika dumma/blinda/ouppmärsamma som de som vill välja Socialdemokratiskt, eller?
Och han med svastikan, han hade tatuerat in den själv i pannan, det sa de på Nyheterna och då är det sant. Hoppas det gjorde ont, morrar PK-Sverige. För självklart gjorde han det, det lilla nazistsvinet.
Som vi beundrar Lars Ohly då, som vägrade låta sig sminkas med samma borste som använts på rassemongot Jimmie. Här har du en kille som står upp för demokratin och solidariska värderingar, inte ska han förpestas eller ens vistas i samma rum som Åkesson (är inte riksdagens plenisal ett rum? Hur ska det gå?). Som Ohly sa, Åkesson vill kasta ut sådana som mig ur landet (han har någon slags estnisk eller liknande bakgrund). Ja, oj vad han vill det.
Och vad detta visar och kontentan av det hela är alltså att det är helt ok att baktala, smutskasta och hota en Sverigedemokrat. De har liksom förtjänat det. För de är ju rasister och nazister. Det förstår man ju när man läser partiprogrammet. Alla medel är därmed tillåtna.
Vänd på steken och tänk dig en som är kritisk mot invandrare eller någon kulturell yttring som en invandrare kan tänkas hänge sig åt. Tänk dig alltså en Sverigedemokrat.
Existensberättigande noll.
Men om man som jag tycker att i en värld av idioter är alla lika goda kålsupare, då är det allt bra tragiskt att se hur folk vältrar sig i sin egen dumhet. Båda Sverigedemokraterna och De Demokratiska Svenskarna.
Sunday, September 19, 2010
Nu: Valdagen klockan 00:01
Snart ska jag sluta valtramsa och återgå till väsentligheterna, nämligen killar och smink. Idag reste jag till Nova bara för att köpa smink. Knallrött läppstift till tanten, fy fan vad snygg jag är. Jag vill bara upplysa om, att om Facebook-röstarna fick välja skulle valresultatet bli såhär:
Imorgon kan vi valvaka och kolla om det stämmer. Och äta bullar. Spännande.
Och eftersom vi ju har demokrati får Svenne Banan välja precis vad han vill att lägga i sin valurna, glöm aldrig det. Kalle Anka-partiet finns på riktigt.
Imorgon kan vi valvaka och kolla om det stämmer. Och äta bullar. Spännande.
Och eftersom vi ju har demokrati får Svenne Banan välja precis vad han vill att lägga i sin valurna, glöm aldrig det. Kalle Anka-partiet finns på riktigt.
Saturday, September 18, 2010
SLH for president
Om 4 år startar vi vårt eget parti. Det heter SLH -Social-Liberala Humanisterna. Jag har redan värvat min första medlem, snygg-Pelto, min jobbästis och en av Sveriges roligaste. Vi ska snart bestämma valfläsk och manifest, men du hör ju på namnet ungefär vad det innebär. Frihet under ansvar och kärlek till alla och absolut under inga omständigheter religion utanför det privata tramsandet.
Svårt att välja
I Brasilien däremot finns det bara två stora partier att välja på. Kommunisterna eller Socialdemokraterna. De andra är bara småtrams. Pest eller kolera, säger kanske du, men fy fan vad skönt val. Här sitter jag med min valångest och önskar att jag var rödare än vad jag är.
Varför är det så jävla fint att vara kristen?
Vi kanske inte delar deras tro, Göran Hägglunds, Carola Häggkvists eller Mel Gibsons. Vi kan till och med göra oss lite lustiga över Coca-Carolas tungtalande i Livets Ords bibelskola, det kan vi. Och vi kan tycka att Mellan kör lite väl hårt med sina ungar, det kan vi. Men kristen fromhet är ändå något högt aktningsvärt och det är med visst mått av beundran man säger att någon är troende. Han är helt enkelt en bra människa. Han som är gudfruktig och tror på gud den allsmäktige. Han som ödmjukt underkastar sig.Inte lika fint att vara musse eller för den delen kristen fundamentalist, men här är det ju inte gudstroendet i sig man vänder sig emot, det är ju det som kommer på köpet.
Och Göran Hägglund det aset, som ju är en bakåtsträvande traditionalist som är emot homoäktenskap och säkert också blandraser, i alla fall i smyg, honom ska vi alltså respektera och vilja ha med i vår regering? Han och hans kristna gamla cp-partikamrater är ju av exakt samma skrot och korn som Sverigedemokraterna – bara att de är mindre ärliga i sin apartheid av människor, bara att han gömmer sig bakom en gammal maskäten vedervärdig kristen mantel, som jag vill spy över, men som folk i allmänhet tycker är ärevördig, tvi vale fy faen.
Kristna värderingar, om vi talar moral, medmänsklighet och kärlek har alls inget med bibelsnusket att göra, det fanns långt innan hos de gamla härliga filosoferna. Jag vet inte varför de får hållas med det där, att säga att Bibeln innehåller ett kärleksbudskap? Hade vi levt efter Bibelns buskap hade vi ju, ve och fasa, levt på mussarnas nivå, hade kvinnor fått tiga i församlingen (och jag självklart bränts på bål för min frispråkighet). Och där hängde gud sin käre son på korset, en rent utav djävulsk handling, varför ska vi se upp till det? Vidrigt, var namnet. Det är ju Teodicéproblem all over it, hur fan kan gud finnas och vara allsmäktig när han/världen är så jävla ond?
Jag säger som Georg Klein:"Han är så elak den där guden att hans enda ursäkt är att han inte finns."
Och att överhuvudtaget bekänna sig till någon religion borde ses som något ytterst genant och skämmigt. Man skulle till och med kunna sträcka sig så långt som att likna dessa vanföreställningar vid sinnessjukdom, tycker jag. Fint att vara kristen? Fint som kattskit i vällingen. Fy fan.
Och Göran Hägglund det aset, som ju är en bakåtsträvande traditionalist som är emot homoäktenskap och säkert också blandraser, i alla fall i smyg, honom ska vi alltså respektera och vilja ha med i vår regering? Han och hans kristna gamla cp-partikamrater är ju av exakt samma skrot och korn som Sverigedemokraterna – bara att de är mindre ärliga i sin apartheid av människor, bara att han gömmer sig bakom en gammal maskäten vedervärdig kristen mantel, som jag vill spy över, men som folk i allmänhet tycker är ärevördig, tvi vale fy faen.
Kristna värderingar, om vi talar moral, medmänsklighet och kärlek har alls inget med bibelsnusket att göra, det fanns långt innan hos de gamla härliga filosoferna. Jag vet inte varför de får hållas med det där, att säga att Bibeln innehåller ett kärleksbudskap? Hade vi levt efter Bibelns buskap hade vi ju, ve och fasa, levt på mussarnas nivå, hade kvinnor fått tiga i församlingen (och jag självklart bränts på bål för min frispråkighet). Och där hängde gud sin käre son på korset, en rent utav djävulsk handling, varför ska vi se upp till det? Vidrigt, var namnet. Det är ju Teodicéproblem all over it, hur fan kan gud finnas och vara allsmäktig när han/världen är så jävla ond?
Jag säger som Georg Klein:"Han är så elak den där guden att hans enda ursäkt är att han inte finns."
Och att överhuvudtaget bekänna sig till någon religion borde ses som något ytterst genant och skämmigt. Man skulle till och med kunna sträcka sig så långt som att likna dessa vanföreställningar vid sinnessjukdom, tycker jag. Fint att vara kristen? Fint som kattskit i vällingen. Fy fan.
Valbarometern
Det är så mycket val nu att det står mig upp i halsen och pyser ut genom öronen. Men trots att jag inser att jag bara är en liten fis i världsrymden anser jag det extremt viktigt att jag engagerar mig och går och röstar. På vad? Det bestämmer jag imorgon. Den som har snyggast valurna.
Dagens valtest gjordes i grupp med klanen Hammarlund-Swärd. En salig blandning av gamla kommunister, religionshatare och blåvalar som slutade som folkpartister. Måste jag alltså rösta på Tore Skogman?
Så läser jag The Guardian, det kan du också göra, en labourfärgad engelsk dagstidning. Om Sverige. Om varför vi röstar på Sverigedemokraterna. I smyg så klart. Om att inte våga sticka ut. Egentligen alltså om gamla fån-Jante. Och om den politiska korrektheten som genomsyrar samhälle och dagspress. Där vi tycker det är spännande med slöja, helt ok att omskära och slakta halal. Låtsas vi.
Och det är inte Musse Pigg som höjer rösten mot den storsvenske Sverigedemokraten, nej det är den politiskt korrekte gammelkommunisten. Som anklagar för rasism och säger det är vansinne. Måhända är det vansinne, men låt isåfall de vansinniga vara med och debattera så avslöjar de sig säkert som just vansinniga om det är det de är. Tiga ihjäl skapar bara martyrer och röster från de dumma oinsatta rädda.
Att våga ifrågasätta är viktigt. Och att skoja om allt borde vara möjligt utan repressalier och hot. Och religion hör inte hemma i politiken. Religion i alla dess former bör faktiskt förlöjligas, ifrågasättas och motarbetas i allra högsta grad. För det vet ju alla som är någorlunda smarta och inte tappats bakom vagn att det där med tomtar, troll och Jesus i burka, det är ju bara trams.
Dagens valtest gjordes i grupp med klanen Hammarlund-Swärd. En salig blandning av gamla kommunister, religionshatare och blåvalar som slutade som folkpartister. Måste jag alltså rösta på Tore Skogman?
Så läser jag The Guardian, det kan du också göra, en labourfärgad engelsk dagstidning. Om Sverige. Om varför vi röstar på Sverigedemokraterna. I smyg så klart. Om att inte våga sticka ut. Egentligen alltså om gamla fån-Jante. Och om den politiska korrektheten som genomsyrar samhälle och dagspress. Där vi tycker det är spännande med slöja, helt ok att omskära och slakta halal. Låtsas vi.
Och det är inte Musse Pigg som höjer rösten mot den storsvenske Sverigedemokraten, nej det är den politiskt korrekte gammelkommunisten. Som anklagar för rasism och säger det är vansinne. Måhända är det vansinne, men låt isåfall de vansinniga vara med och debattera så avslöjar de sig säkert som just vansinniga om det är det de är. Tiga ihjäl skapar bara martyrer och röster från de dumma oinsatta rädda.
Att våga ifrågasätta är viktigt. Och att skoja om allt borde vara möjligt utan repressalier och hot. Och religion hör inte hemma i politiken. Religion i alla dess former bör faktiskt förlöjligas, ifrågasättas och motarbetas i allra högsta grad. För det vet ju alla som är någorlunda smarta och inte tappats bakom vagn att det där med tomtar, troll och Jesus i burka, det är ju bara trams.
Friday, September 17, 2010
And that's how it's done.
Såg du partiledardebatten igår? Jag ser mycket på sånt nu förtiden, för jag tycker det är så jävla fascinerande. Retorik, politik, anklagelser, påhopp, ska du säga med dina ballonger, och hela köret. Hur de är stajlade, hur de uttrycker sig, vem som tabbar sig, vem som är säker i sadeln och behåller lugnet.
Och igår alltså, då visade sossarna var skåpet skulle stå och hur en slipsten ska dras – med hjälp av TV4:s vinklade nyheter. För mitt i partiledardebatten är det avbrott för reklam och nyheter. Och som förstanyhet kommer ett inslag om en sjuktant som förlorat sjukpenningen på grund av ”borgarsvinens” restriktiva välfärdspolitik. Och det är ju strikt omöjligt att inte tycka att det är helt sjukt att hon inte får sjukpenning, att hon måste sälja lyan och dö ensam, fattig och deprimerad – allt detta till följd av högersvängens osolidariska sköt-dig-själv-och-skit-i-andra-politik. Eller? Du kan läsa the full story här, på tantens dotters blogg, och berätta för mig om du är lika fast övertygad om din borgerlighet efteråt, om ditt öga fortfarande är torrt, ditt hjärta fortfarande blått.
Och efter nyhetsinslaget om överborgerlighetens jävlighet – sticker Mona in kniven. Hon fladdrar med en tidning, med braskande rubriker: Cancersjuka Maria utförsäkrad. På grund av borgerlighetens omänskliga politik så klart. Och äcklet från KD pratar om mänsklighet. Vadå för mänsklighet, den som bygger på kristna värderingar, att man ska hänga sina barn och döda de otrogna, eller vadå?
Och där – just där och då, när Mona var som starkast och blåmesarna som svagast, glimtade det till en liten liten chans till rödgrön valseger. För det var ju så klart ett alldeles lysande grepp att muta TV4 Nyheterna att som förstanyhet ta upp fallet med den utförsäkrade kvinnan. Vilket scoop! De som inte tidigare bestämt sig kan mycket väl nu besluta sig för sjuka tantens rätt till ersättning och för socialismen.
Det är i alla fall vad jag börjar luta åt i min partipolitiska ambivalens. En gång röd, alltid röd. Röstar rätt, röstar rött. Idag röd, imorgon död. Eller hur ska vi ha det?
Och igår alltså, då visade sossarna var skåpet skulle stå och hur en slipsten ska dras – med hjälp av TV4:s vinklade nyheter. För mitt i partiledardebatten är det avbrott för reklam och nyheter. Och som förstanyhet kommer ett inslag om en sjuktant som förlorat sjukpenningen på grund av ”borgarsvinens” restriktiva välfärdspolitik. Och det är ju strikt omöjligt att inte tycka att det är helt sjukt att hon inte får sjukpenning, att hon måste sälja lyan och dö ensam, fattig och deprimerad – allt detta till följd av högersvängens osolidariska sköt-dig-själv-och-skit-i-andra-politik. Eller? Du kan läsa the full story här, på tantens dotters blogg, och berätta för mig om du är lika fast övertygad om din borgerlighet efteråt, om ditt öga fortfarande är torrt, ditt hjärta fortfarande blått.
Och efter nyhetsinslaget om överborgerlighetens jävlighet – sticker Mona in kniven. Hon fladdrar med en tidning, med braskande rubriker: Cancersjuka Maria utförsäkrad. På grund av borgerlighetens omänskliga politik så klart. Och äcklet från KD pratar om mänsklighet. Vadå för mänsklighet, den som bygger på kristna värderingar, att man ska hänga sina barn och döda de otrogna, eller vadå?
Och där – just där och då, när Mona var som starkast och blåmesarna som svagast, glimtade det till en liten liten chans till rödgrön valseger. För det var ju så klart ett alldeles lysande grepp att muta TV4 Nyheterna att som förstanyhet ta upp fallet med den utförsäkrade kvinnan. Vilket scoop! De som inte tidigare bestämt sig kan mycket väl nu besluta sig för sjuka tantens rätt till ersättning och för socialismen.
Det är i alla fall vad jag börjar luta åt i min partipolitiska ambivalens. En gång röd, alltid röd. Röstar rätt, röstar rött. Idag röd, imorgon död. Eller hur ska vi ha det?
Monday, September 13, 2010
Småaktighetens bleka krankhet
När man går till val tycker jag man ska försöka tänka stort. På vad som är bäst för landet, för de flesta och för de som behöver mest hjälp (cp:na).
Därför vill jag småspy på alla floskliga vallöften som riktar sig till en viss lättlurad grupp.
Gratis linjetrafik för pensionärer i Skövde, ja tack sa Inga-Lisa 85 och röstade på Vänstern fast hon egentligen var blå (miljonär).
Lägre skatt för höginkomsttagare, yez pleez sa birådirektör H.K. Bergdahl, lade mörkblått i valkuvertet och sopade in ett par extra tusingar under mattan (till arvet).
Sänkt maxtaxa på dagis für alle, aber gut, let’s rösta på Sossarna då för fan, sa 3-barnsfamiljen med 2 millar i sammanlagd årsinkomst. Mera slant till maj.
Men vad är detta för löjeväckande småaktighet? Ska man inte tänka stort, outside the box som man bor och verkar i, ska man inte tänka på framstjärten och världen i stort? Det tycker jag.
Och det är därför jag inte vet vem fan jag ska rösta på utav alla lismande fjäskisar och välfläskiga gubbtanter med ordbajseri som största konststycke.
Därför vill jag småspy på alla floskliga vallöften som riktar sig till en viss lättlurad grupp.
Gratis linjetrafik för pensionärer i Skövde, ja tack sa Inga-Lisa 85 och röstade på Vänstern fast hon egentligen var blå (miljonär).
Lägre skatt för höginkomsttagare, yez pleez sa birådirektör H.K. Bergdahl, lade mörkblått i valkuvertet och sopade in ett par extra tusingar under mattan (till arvet).
Sänkt maxtaxa på dagis für alle, aber gut, let’s rösta på Sossarna då för fan, sa 3-barnsfamiljen med 2 millar i sammanlagd årsinkomst. Mera slant till maj.
Men vad är detta för löjeväckande småaktighet? Ska man inte tänka stort, outside the box som man bor och verkar i, ska man inte tänka på framstjärten och världen i stort? Det tycker jag.
Och det är därför jag inte vet vem fan jag ska rösta på utav alla lismande fjäskisar och välfläskiga gubbtanter med ordbajseri som största konststycke.
Saturday, September 11, 2010
Modänt sätt att basunera ut
Nu för tiden är det så härligt att man kan släppa sina bomber och nyheter på siter som Facebook och Twitter. Till alla samtidigt, gamla som nya vänner, fjärran som nära. Lovisa var ju livefödd via farsan på Facebook. Häromdagen lade jag ut tjejbäbisultraljudsbild och oj vilken respons den fick va. Så härligt, så häftigt. I februari, när jag helt frankt föder ut Isabella utan smärta och skrik för jag då är så tuff och rutinerad, ska jag livetwittra från förlossningen. Jo fan.
Frikort
Idag på damlandslagslunchen, som för övrigt var förbannat god, bestämde vi att man alltid ska få välja ett ämne som man ska slippa prata om. Så blir det mindre jobbigt. En ville tex inte snacka om ett husbygge som kommit att bli kostsamt och försenat, en slapp prata om varför hon inte har man eller barn och någon annan lyckades undvika att prata om sin besvärliga jobbsits. Skönt va. Nästa gång någon frågar om något jag tycker är jobbigt ska jag använda mitt frikort och helt sonika säga att det där vill jag inte prata om idag.
Wednesday, September 08, 2010
Lite statistik på det
Min farsa, som inte bara är demograf utan också statistiker, har räknat ut att sannolikheten för att han skulle få 5 flickebarnbarn är cirka 3%, alltså 2 upphöjt till 5 (2*2*2*2*2) eller 1 chans på 32.
Vilken jävla tur han hade va!
Vilken jävla tur han hade va!
Docka no2
Där låg jag med gel på magen och tänkte att den där lilla grejen på tv-skärmen, den har nog en snopp ändå. Döljer ståndet förstås, så som Lovisa (och Stene) gjorde, men ändå. Och vad jobbigt det blir, för det finns ju inga snygga killnamn. Bara Carl, men det kan jag ju av lätt insedda skäl inte ta. Och vad besvärligt att han ska växa upp och tvingas öppna dörrar och betala för middagar. Spela allan, tuff och golf. Och hur fan tvättar man en snopp? Ska man omskära den, det ska man väl för fan inte? Och vad ska han heta? Leonard – är det snyggt? Lex – men han var väl ond, i alla fall Luthor? Ludvig? Men vad är det för trams att alla namn måste börja med L bara för att Lovisa gör det? Jag hatar familjer som är uppbyggda på detta banala vis, jag kan ge ett exempel, men jag törs inte för googlarna. Arne och Anders hette i alla fall pojkarna. Kristina, Katarina och Karin flickorna. Och jag dog en smula.
Men så visade det sig, till allas stora glädje, det ska jag inte sticka under stol med, att det var en FLICKA! Alltså en lill-Ulla, en docka som kan ha alla klänningarna. Strumpbyxor och body som värsta hottien. Och sedan att hon var vacker, perfekt och hade alla snygga organ på rätt ställen, det tog jag som självklart och blev inte alls förvånad över när morskan sa det.
Och vi vet ju att det i framstjärten inte spelar någon roll vad man har mellan benen, förutom just i de situationer då man är naken och i liggartagen, då kan det kännas lite olika beroende på vad man har, men annars. Inte ett skit. Det är ju ingen modern människa som sysslar med könsroller och dylikt trams, alla olika, alla lika, eller hur. Och när Lars Ohly fått sitt sagt om bröstpumpen och den jämt fördelade föräldraledigheten är det väl ingen som längre kommer att tycka att kvinnor ska stå vid spisen och föda barn eller för den delen att män ska vara macho-inte-gråta-men-bjuda, det skulle vara Musse och hans retarderade gäng då, men dem har vi ju bestämt att vi ska ignorera så gott det går.
Så vad ska hon heta? Ska jag gå med i klubben för konstiga namn, som de flesta nyblivna föräldrar nuförtiden verkar söka medlemskap i? Eller ska vi ta något klassiskt snyggt tidlöst vackert? Det ska vi va.
Och nu, när man vet vem det är, att det är hon och inte han, då är det ännu mer spännande och roligt att tänka på henne och vem hon är och vad hon ska bli (snygg och duktig så klart).
Lovisas lillasyster, fy fan vad bra. Ludde och hans flickor. Älskar’t.
Men så visade det sig, till allas stora glädje, det ska jag inte sticka under stol med, att det var en FLICKA! Alltså en lill-Ulla, en docka som kan ha alla klänningarna. Strumpbyxor och body som värsta hottien. Och sedan att hon var vacker, perfekt och hade alla snygga organ på rätt ställen, det tog jag som självklart och blev inte alls förvånad över när morskan sa det.
Och vi vet ju att det i framstjärten inte spelar någon roll vad man har mellan benen, förutom just i de situationer då man är naken och i liggartagen, då kan det kännas lite olika beroende på vad man har, men annars. Inte ett skit. Det är ju ingen modern människa som sysslar med könsroller och dylikt trams, alla olika, alla lika, eller hur. Och när Lars Ohly fått sitt sagt om bröstpumpen och den jämt fördelade föräldraledigheten är det väl ingen som längre kommer att tycka att kvinnor ska stå vid spisen och föda barn eller för den delen att män ska vara macho-inte-gråta-men-bjuda, det skulle vara Musse och hans retarderade gäng då, men dem har vi ju bestämt att vi ska ignorera så gott det går.
Så vad ska hon heta? Ska jag gå med i klubben för konstiga namn, som de flesta nyblivna föräldrar nuförtiden verkar söka medlemskap i? Eller ska vi ta något klassiskt snyggt tidlöst vackert? Det ska vi va.
Och nu, när man vet vem det är, att det är hon och inte han, då är det ännu mer spännande och roligt att tänka på henne och vem hon är och vad hon ska bli (snygg och duktig så klart).
Lovisas lillasyster, fy fan vad bra. Ludde och hans flickor. Älskar’t.
Saturday, September 04, 2010
Skräcken att gå upp 20 kg
Nu har jag tvingat iväg min man till Ica Tuna för att köpa:
Kokostoppar (jag fick ett cp-sug)
Ica-cola (billig och iallafall lika god som Pepsi Max)
Chicken Nuggets (smidigt som snacks)
Lite random snask och tjockglad
Frukt (som kompensation och som straff)
Ja fy fan.
Valstugorna var en fars, politik att knulla
Vi gick till den brasilianska restaurangen Burger King istället.
Snyggast vinner
Det var så lätt och självklart förra gången för 4 år sedan, röstar rött röstar rätt. Jag tror inte ens att jag var färgad av han den där nummer 7 på Kommunistiska Partiets vallista som fixade hotellnatt och hela skiten som värsta kapitalisten, nej jag har alltid varit röd. Bara röstat på Socialdemokrater och Vänsterparti sedan jag fick rösträtt 1994. Blivit närd som kommunist vid min mammas barm.
Men nu är det inte längre lika självklart, jag har väl blivit gammal, bitter och osolidarisk. Jag gör valbarometerns tester och visar mig vara Folkpartist och än värre Sverigedemokrat. Skam går bannemej på torra land, och jag som inte ens hatar invandrare. Allt jag hatar är ju religion i alla dess former, och det beror ju bara på att jag är för demokrati, jämlikhet, fritt tänkande och medborgerlig rättvisa, saker som rimmar väldigt illa med fundamentalistiska religioner.
Vilket gör att jag inte kan rösta på Folkpartiet, eftersom de allierat sig med vidrighetspartiet Kristdemokraterna, som ju jag tycker står närmast Sverigedemokraterna med sin bakåtsträvande kristna värderingspolitik.
Med förvirring i sinnet går jag därför nu till valstugan på Stortorget och väljer den som är snyggast, eventuellt trevligast. Självklart med fördomar i bagaget. Stickad tröja över axlarna och bakåtslickat hår - moderatfult. Praktiska korta frisyrer, illasittande glasögon och mjukt kristet röstläge går fetbort. Annars får vi se - snyggast vinner, vi vet det sedan länge.
Subscribe to:
Posts (Atom)