Pet Shop Boys & Ulla

I Onsdags såg vi Pet Shop Boys i Hammersmith. Det är verkligen häpnadsväckande att man kan vara så cool trots att man varit med i gemet i 20 år plus. Jag skulle nästan säga att Neil blir allt tuffare med åren, han verkar så självsäker numera, så glad och mindre stel, mindre gubbig. Chris är exakt densamme, gullig och tyst, blyg men cool.

Jag minns detta inslag när djuraffärspojkarna var med på Stinas Dabrowskis show 1990. Hon tvingar dom helt omotiverat att mangla ett lakan under tiden de pratar. Jag hade intervjun inspelad på VCR och tittade ofta, härmade vad dom sa, försökte låta brittisk. Chris små inpass gör showen. Men jag hade glömt den briljanta avslutningen. Det här begav sig nämligen på den tiden då jag kallades Ullis. Snabbspola om du tvunget ska, men du måste höra vid Neil säger som slutkläm! Du måste!