Du din tradiga Stockholsmdialektala brudjävel med lugg och tråkig skjorta som drack rödvin och rundade av natten med en kaffe på Metro ikväll. Jag vill aldrig bli som du. För du känns så patetiskt alkoholiserad och övervintrad. Du har haft din tid, du s.a.s. missade tåget och blev kvar i ett ungdomsträsk du inte hör hemma i. Du snackar goja, få vill lyssna, och färre kommer det att bli. Du är väl ca 35 bast till åren kommen, men du har det där typiska sättet att snacka som om allt du sa var sanningar. Du har ju levt. Men vad fan är det för liv och till vems nytta?
Jga är rädd att jag kommer bli som du. Visst, det finns fortfarande skillnader. Jag har inte provat heroin eller HIV-mediciner. Jag får fortfarande visa leg på systemet. Jag har haft någorlunda meningsfulla relationer med män och har vänner som tycker att jag är intressant. Jag rundar inte av min pubkväll med kaffe - jag går hem innan jag kommer till detta tradiga stadie. Men du var säkert som jag för ett par år sedan. Men alla sprang ifrån dig, skaffade barn, meningsfulla jobb och sociala liv utanför pubens cp-fylla.
Jag vill inte bli som du, cp-tant.
No comments:
Post a Comment