Nummer 1: Den lönnfete danske huliganen som med 15-20 elefantöl innanför västen rultade ut på planen i syfte att ge den tyske domaren en käftsmäll. Resultat: Matchen avbryts, Ljungberg får inte lägga straffen och Sverige vinner med 3-0 trots att danskarna även de satt 3 skojare i krysset. Don't mess with Doctor Dream.
Nummer 2: Den manteliklädda musgråhåriga madamen från öst-Europa som med sin bisarra LSD-tripp-dans vid syntersizern gjorde ett i övrigt kvalitativt gig till något av en fars. När hon plockade fram en mini-dödskalle och apade sig med den fick jag nog ock ställde mig bakom kameramannen som skymde sikten till keyboardisten. Kalla det konst, säg att jag inte förstår för att jag inte är tillräckligt djup, men summan av kardemumman är att hon förstörde för sina lagkamrater precis som Christian Poulsen gjorde med sitt cp-skadade knytnävsutlag mot den gode Elmander.
Det är alltid en som förstör för alla andra, brukar man visst säga. Inte sant särskilt ofta och en tramsig klyscha, men just i dessa sammanhang applicerbar.
No comments:
Post a Comment