I min telefon hittade jag ett nummer till "Max Martin". Vem fan är Max Martin? Den här snubben som skrev hits till Britney Spears och Backstreet Boys på 90-talet? Varför skulle jag plötsligt ha hans nummer? Nej, inte då. Jag har visst bytt nummer med den läspande småfeta gubben Maxxzzz på Dublin Castle. Denne pajas med flint och tradig röst har lyckats få mig att tycka att det var en rimlig ide att vi någonsin skulle känna behov av att ringa varandra och snackilura, kanske bli sugna på att ta en kopp java i grupp, stämma möte för drink. No way Jose, säger jag.
Varför gör man så? Varför lämnar man ut sitt nummer till någon man aldrig vill prata med mer än högst fem minuter på puben bara för att man är så jävla artig? Och varför tjatar dom? Om man säger att nej vad ska du med mitt nummer till, vänligt men bestämt, kan inte dessa töntar då fatta vinken och sluta insistera?
En annan fjant jag bytt nummer med är Kattens kompis Rob, en ytterst torr människa som går själv på puben och som har fått för sig att jag alltid vill diskutera vårt enda gemensamma intresse, fotboll, varje gång vi råkar stöta på varandra. Vad skulle han med mitt nummer till? Jag vill inte möta upp för pint, inte ens om det vankas fotboll. Det säger ju sig självt. Han är både töntig och hejar på Tottenham.
Eller vad sägs om min frus kompis Magic, som tjatade till sig hennes nummer och som nu har för vana att ringa klockan två på vardagsnätter? Han lockade med programvara, hon föll för lockbetet, men programmen funkade fan inte ens och nu sitter hon där med brevlådeskägg.
Akta bara så att jag inte ger ut numret till den där äckliga lilla råttan Paul som brukade vara kund hos mig på Internet Exchange för 5 år sedan, men som nu till allas förfäran börjat dyka upp på Dublin Castle. Tristare äckel är besvärligt att finna.
Det är dags att sluta vara snäll. Det är inte förbjudet att säga nej när nån cp-skada ber om ens nummer. Det är nästintill en skymf att dom ens frågar, för hur kan dessa division-6-spelare någonsin tro att vi skulle vilja slösa tid på dom, vi som tillhör eliten? Vi borde helt enkelt sluta vara artiga all together. Sluta prata med losers. No more svenskälskande cp-Tony, no more läspande gubbe, no more Rastaman.
Jag är inte snäll, inte ens med ett par glas innanför västen.
No comments:
Post a Comment