Semester ja. Dags att koppla av, koppla bort. Själv fick jag ett smärre nervsammanbrott idag, tackar som frågar. Ett sådant där löjligt man i verkligheten bara ser på film - med fulgråt, gråtskrik och smått sinnessjuka upprepningar av mantran fulla av självinsikt - jag är galen, jag vet, men jag orkar inte mer.
Inte ok. Men vi har väl alla stått där, vid sinnesstördhetens brant, övervägt att hoppa över till andra sidan med tvångströja och allt, bara att vi vanligtvis inte skyltar med det. Vi säger "bara bra" när det egentligen är piss och skit och vademecum.
Vad som utlöste mitt mentala tumult? Du, själva katalysatorn minns jag faktiskt inte ens. Det var en salig blandning av sömnlöshet, nattfjärilar som fladdrade runt mitt huvud i natten (dessa vidriga svarta stora, vad är det för ena?), tidig uppstigning för att åka till en bilmekaniker som bad mig hosta upp 10 papp samtidigt som jag har 2 diton på kontot alldeles efter löning. Den kombon. Och så några småbarn som trilskades över något ovidkommande. Det var droppen som fick den där berömda bägaren av galenskap att trilla över för en stund. Ojojoj, ingen vacker syn.
Men vet du vad som hände sen? Jag torkade tårarna, utan handskar, och gick till 4h-gården och var glad, mjuk, vänlig och pedagogisk heeeeeela dagen (nåja). Ordnade korv med bröd-picknick på uteplatsen, drog sedan fram plastpoolen, och löste konflikter istället för att delta i dem genom att skrika högst. Alla fick äta så många ostbågar de ville och somna i soffan när de inte orkade titta på Rasmus Nalle längre. Lugn som filbunken, nästan sävlig blev jag.
Det kanske var skönt med en urladdning, var det inte?
No comments:
Post a Comment