Här sitter jag i min bil helt slut som artist, efter midsommarfirande i Karlskrona. Det värker i hela min kropp, jag har en viss antydan till skallebank och det river ogött i halsen.
Då tror förstås du att jag firat en traditionell midsommar med nubbar nonstop, tokroliga sånger, säcklöpning och liknande vuxenförnedring, småtimmar med gitarr och flera omtag sill, tömda ölflaskor, blå blå känslor i natten, som Tomas L sjöng i ett av sina många ostiga nummer.
Men nejdå. När pensionärerna, föräldrarna i huset vi bodde, kom hem från sin fest vid 23:30 hade vi alla, vissa sedan länge, gått och knutit oss. Alla planer på att sitta uppe och ljuga över en flaska vin, halvdog där i någon slags nattningsdimma, förkastades helt då det visade sig att vi vuxna tappra själar var tröttare än valfritt barn i åldrarna 1-7.
Jag fick ligga som en korv vid tre personers fotända, hur läckert var inte det. Och på morgonen vaknade jag alltså och kände mig krasslig och rivig trots att jag knappt hunnit fira nån midsommar alls.
Lyckat.
Men vi fick iallafall se lite folkdräkter, små grodorna, jungfru skär och basfiol och flöjt. Vi hann med en skärgårdstur, vi fick jordgubbstårta, en Hallands Fläder till sillunchen och vi såg att Karlskrona är minsann en jävligt vacker stad som dessutom är livlig.
Så lite midsommarfeeling fick vi, bara inte så ungdomlig som man hade kunnat önska.
2 comments:
Hur rätt du har.
För att få litet ungdomlig midsommarfeeling borde man egentligen halsa en folköl direkt från burken tills det skummade ur näsan. Som en ritual.
Så roligt att ni kom! Stor kram, Anna
Post a Comment