Flyttlasset till Primrose Hill går om ett par timmar. Här sitter jag på den bara madrassen, tjena. Omvänd tidsoptimist som man är är allt packat och klart, bara väntar på att Adams starka armar ska komma och hjälpa till att bära ner bohaget på gatan där the Man with a van kommer att stå. Så kör vi ner ett par kvarter till världens vackraste gata, och där ska vi bo.
Man borde vara jävligt glad och sugen, men jag tycker just nu mest det känns jobbigt och vemodigt. Och det hjälper kanske inte att lyssna på Love Bites med Def Leppard.
No comments:
Post a Comment