Sol i sinnet

Nu står sommaren som spön i backen här i Skåne, har du märkt det? Den ena kontorsråttan efter den andra låter den likbleka vaden smekas av solljus på lunchtrappan. Någon föreslår glass och alla hänger som i masspsykos på. Det är vad sommarsolen gör med svensken - äntligen finner hen ro, lycka, balans - allt är ljust och härligt, folk pratar med varandra, nästan skrattar.

Mitt högsta önskemål just nu är att få sitta och ljuga på en uteservering med en eller annan docka, en eller annan butelj. Det är vad sommaren gör med mig. Jag vill beer garden, jag vill Constitution för fan, vid Camdens vackraste kanalj, jag vill smygröka, jag vill skratta högt och jävligt åt allt det roliga jag kunde ha haft.

Visst, barfota på en lekplats, kall cola i ett glas, varma glada barn i sandlådan, det är fint det med, men en enda kväll skulle jag vilja ha mitt lystmäte, i form av en livlig afton i pubmiljö med goda vänner. Och jag vill att det ska ske spontant, just en dag som denna, när solen står som högst, när sinnet är suget efter avslutad jobbvecka.

Det var ju så självklart förut, att man fick sin fredagspint. Det var aldrig fråga om vem som eventuellt kunde tänkas var sugen, alla var sugna, I say pint you say vart ska den stå, frågan var bara vart vi skulle gå med vår sugenhet, och den frågan var lätt att besvara, det fanns en handfull favoriter att välja och vraka bland, det var alla överens om.

Numera sitter det sociala yrvädret Vulbansson här hemma på soffkanten med nynattade barn och dricker ett gammalt rödtjut från början av maj medan mannen är ute på lokal. Och det unnar jag honom förstås, fast helst vill jag vara med, just dag vill jag särskilt vara med, jag är så strängt sugen.

Och tyvärr har jag inte längre den där spontana vänkretsen där det i princip bara är att säga pip och så är   alla med på noterna och ses på puben en halvtimme senare. Och i sanningens namn har jag väl heller inte den livsstilen längre. Men inte ens tisdag nästa vecka funkar för mina polare, livet kom emellan. Jag kunde anordna after work kanske, med det fåtal av mina kollegor som är störtballa att vara med, men jag tvivlar på att det heller kan ske särskilt spontant. Kanske en torsdag om tre veckor, men vem orkar med sådan framförhållning? Jag vill nu! Iallafall imorgon. Iallafall på tisdag.

Det är vad sommaren gör med mig, den gör mig sugen på bus och lek och blomma, den gör mig social i ett allmänt sett asocialt liv, och med den attityden har man så klart inget fräckt och spontant kompisgäng att falla tillbaka på, det fattar jag.

Anmäl gärna intresse nedan om du är sugen på att ta ett järn på stan på tisdag, annars håller jag väl mig till på torsdag, då kommer min allra snyggaste brumfru, och aktarej vad vi ska mumsa blomma på min balle!