R.E.S.P.E.K.T.

Nu har hon haft ett utbrott på mig igen, Vårthelvetet.

Denna gång handlade det om att inte ha blivit erbjuden teaterbiljetter, och påhoppet eskalerade till att jag inte informerade henne om någonting, varför hon inte visste ANYTHING GOING ON IN THIS COMPANY. Allt mitt fel. Så hemlig.

Och självklart hade jag MEDVETET erbjudit alla andra teaterbiljetter, alla utom HENNE. Det är personligt. Det är diskriminering. Jag är ond.

Givetvis ringde hon min chef alldeles efter att hon slängt ur sig sin sista harang i mitt fejs och stolpat ut ur kontoret igår eftermiddag. Och inte lade hon band på sig när hon uttryckte sin avsky gentemot mig, hemska människa.

Det fick jag höra tills öronen trillade av imorse när jag blev inkallad till chefens kontor. Den chockerande kontentan av det hela var:

• Sätt inte upp dig mot överheten, du förlorar varje gång
• Den förra chefen skyddade dig och försvarade dig mot Vårtangrepp, det tänker jag INTE göra
• Du måste informera Vårtan om allt som du gör, det är ditt ansvar att hon vet allt som händer
• Det är Vårtkärringens förtjänst att du alls har ett jobb, att företaget inte gått i konkurs
• Vårtkärringen är den absolut viktigaste personen för detta företag, du är totalt oviktig
• Fixa nu biljetter till kärringen

Och den sjukaste:

• Det är respektlöst av dig att äta ur Vårtkärringens fruktskål när du vägrar tala med henne.

Så var det sagt. För att få äta frukt måste man slicka röv.

Varför utsätter jag mig för denna farsartade förnedring?