Allt blir mycket roligare om du är snygg

Nu har jag varit och besökt Sverige igen. Det är ett trevligt land, det kan man inte sticka under stol med och det finns det väl heller ingen anledning att göra. Bostäderna är snygg(are), gatorna är ren(are) och sen kan man ju hålla på och skryta i evigheter om välfärdsstaten Sverige - om föräldrapenning i 480 dagar, generösa bostadsbidrag, socialfallsbidrag, maxtaxa på dagis, slant till ledighetskommitteen etc etc. Det verkar till och med funka med ett blåbög som Reinfeldt. Sverige är fantastiskt - eller hur?

Självklart inser jag att det bästa jag kan göra är att flytta dit och bli vuxen, ansvarstagande och tråkig. Man gör ju alltid så. Men fy fan vad skrämmande.

Och en av de saker som skrämmer mig mest är DAMFRISYREN. Jag snackar alltså om den kortklippta skitfrilla a la Per Gessle som alla Svenska kvinnor över 35 verkar klippa sig i. Vissa tidigare, en del djärva snäppet senare - men det felar icke, alla ska den vägen vandra. Jag frågade min snygga mamma om det här (hon har självklart Frisyren, nu vid 55) och hon hävdar att det är den enda frillan som funkar när ansiktet börjar hänga; den liksom lyfter upp ansiktet lite grann som ett facelift utan kirurgi. Har man däremot långt hårsvall eller ens page tynger det ner det redan hängande ansiktet så att man ser ännu äldre och glåmigare ut. Därför gärna ett permanentat tantkrull på skallen så fort den första tantrynkan bryter fram i ansiktet.

Jag tror inte riktigt på den teorin. Den låter ju någorlunda vettig, men för det första tror jag inte frisyren gör mycket varken från eller till för ansiktsgäddhäng, det blir som det blir ändå, och dessutom faller det ju på att det bästa isåfall borde vara att ha långt hår samlat i en knut högt uppe på huvudet för att liksom dra upp och lyfta fejan - och det är det ju få som har efter tonårens ballerinalektioner lagts på hyllan.

Nej, det handlar istället om att det ska vara PRAKTISKT. En kort frisyr, vindjacka och seglarskor - det är en praktisk mundering som håller i alla väder. Den tar vi, sa polisen. Snygg, vad är det? Jag är ju redan gift och vem tänder på en som klämt ut en vattenmelon mellan benen iallafall? Smink - det är onödigt kladd, vem bryr sig om det? Och det är inte särskilt praktiskt med långt hår när man har barn som pillar och hänger överallt. Man drar på sig närmaste plagg i mjukt och skönt material när man vaknar och så är det inte mer med det. Seglarskon vinner över pumpsen i alla lägen. Vi älskar väl alla långa, sköna naturpromenader?

Och så är väl han Jante-luringen där igen och säger att man minsann inte får göra sig till med fina kläder och make-up, för då kan någon tro att man vill verka märkvärdig, att man tror sig vara förmer eller att man hu, ve och fasa tycker att man faktiskt är snygg.

Jag blir rädd. För när alla är så fula, praktiska och tråkiga - kommer jag framstå som en fåfäng, smått galen patetisk kärring. En toka i för kort kjol och för långt risigt hår i för många färger och på tok för mycket smink. Lite mascara hade väl räckt om du nu ville göra dig lite fin nån gång, du är ju faktiskt snart 40. Jag skiter så klart i att folk kommer att tycka så om mig, och kanske kommer jag att falla till föga en dag och klippa mig som en kärring och slinga och ha blus och fotriktiga pjucks, men just nu känner jag att jag helst vill fortsätta att vara snygg ett tag till.

Och ha kontaktlinser och smink vid förlossningen. Snygg ungdomsmorsa. Rock and roll.