Ursäkta en höna, men hon som vann 5000-metersloppet var väl ändå inte en värdig vinnare?
Här har hon kämpat, tränat, svettats, tuktats av tränar'n, vad fan vet jag, men nog kunde jag se att hon förberett sig väl.
Men när hon klivit över mållinjen, när det är dags att göra vad varje normal vinnare gör, dvs höja händerna över huvudet och ropa hurra, eventuellt high-fiva en kollega, då drar kärringen HETSIGT och OTÅLIGT fram en skrynklig gammal bild på Jesus och hans morsa, UR BEHÅN. Så kysser hon den och höjer den till skyarna, som vore det Jesus jävla förtjänst. Jag blir så förbannad. Det finns inget som provocerar mig mer, än folk som har mage att öppet skylta med att de är förtappade själar och samtidigt vara STOLTA över det.
Dessutom tycker jag det är oerhört förmätet av henne att tro att Jesus skulle få för sig att hjälpa just HENNE över mållinjen, när det var en massa andra stenhårt jobbande tjejer med i matchen. En osmakligt egoistisk tankegång.
Och hur hon hade Jesusbarnet i bh-kupan, och drog fram den sådär, stolt och äckligt, liksom triumferande, som att det vore något bra, och kommentatorerna SA INGET, lät det bara passera som normalt.
Jag är besviken på dig, Jacob Hård. Det var bland det vidrigaste jag sett sen jag döptes och stirrade rakt in i fejjan på en präst.
Håll du din religion för dig själv, så kan jag i gengäld tagga ner min militanta ateism. Amen.
No comments:
Post a Comment