Minst två personer har klagat på att jag inte bloggar. Den där jääävla tantvarningen på stan, har det låtit. Bloggen är död, har det gnytts. Och hur resten av er mår, kan jag bara sia om i min allra vildaste fantasi. Dåligt får jag tippa, enligt devisen att alla mår dåligt.
Det är en kombo av saker som gör det. Dels att jag inte är ball nog i sinnet, inte hård, tuff, fräck tillräckligt. Jag blev så jävla mjuk av den där händelsen med äpple och ambulans, att jag knappt kan spela allan längre. Dessutom har jag vart på Öland i helgen. En blixtvisit hos den bästa jag vet, då var jag busy med det, att tömma henne på klokskap och ballheter. Och är det inte det så har jag små barn som drar mig i kjolen och vill att jag ska kramas, prata, mata, skoja. Inte mig emot, det är ju det jag är till för, därför jag finns. Dessutom har jag varit ute och druckit pints med Sara P, inte illa pinkat på en Möllanpub.
Sedan är det även så, och nu blir du väl så förvånad att du slår knut på dig själv, att jag inte har någon fritid på mitt jobb. Utan jag jobbar. Det finns ju folk med dötid har jag förstått, såna som helt frankt och utan samvetskval bloggar på jobbet, men inte denna självförhärligande donna, ska jag be att få tala om. Jag måste nämligen jobba undan. Om en vecka flyger jag i luften och om jag överlever kläpper jag några härliga apelsiner direkt från träd i brasselandet.
Och eftersom jag ska gå till tandläkaren imorgon, för jag har så jävla ont i tanden, och man kan se en brun prick precis som i EmmaTvärtemot-boken, så jävla dåligt borstat, att det blivit hål. Och här sitter jag och tänker att snus ska vara bra mot karies. Men jag kan ha fel. Eftersom käftis alltså har kallat mig imorgon måste jag gå tidigt från jobbet, vilket innebär att den plikttrogne istället måste jobba nu. Klockan 22. När barn sover och man roar sig, ja då måste tant tjäna sitt levebröd. Så att jag kommer upp i de timmar jag vill rapportera på mitt jävla rapportblad, och så att saker jag måste göra blir gjorda, och så att jag gör rätt för mig, det är det viktigaste. Så jävla rättskaffens, men sån är jag.
Därför ska jag dra på det där iPasset nu, logga in och göra lite nytta. Faktum är att jag ska skapa ett par kvalitetsintranätsidor, och det tycker jag är ball. Så tyck inte synd om mig, gör för all del inte det. Min plan är att bli Sharepoint-expert, de genererar visst tusen spänn i timmen har jag hört. Flott arr.
Under tiden kan du istället läsa en jävligt ball text av min "kompis": http://fredrik.cafe.se/kronika-94/ - jag har också undrat hur fan det går ihop det här med industrisemestern och hur alla kan tycka att det är så jävla självklart att de ska vara lediga hela juli trots att företaget de jobbar på håller på att klappa ihop fullständigt (ja, jag gör det själv av bara farten) - och det går ju så klart inte ihop. Det är vansinne! Ett bekvämt vansinne för fan och hans moster, ska tilläggas, men ändock ett vansinne.
Och så kan du roa dig med att titta på när Lovisa klipper gräset med en dockvagn och ett svärd.
2 comments:
Man väntar på en rafflande beskrivning av Lalehkvällen, det gör man.
Men det skrev jag ju ett! Någon rackare med flinka fingrar måste ha raderat det.
Post a Comment