Otacksamma ungjävel. Börjar konstra när det vankas vackra klänningar i flertal, dyra fina grejer. Kan du för guds skull tiga med din sparbössa och tacka och ta emot?
Tja, det är väl bananen i mig som protesterar. Tycker att det känns fel att en familj som kämpar med att betala räkningarna ska ha 5 apdyra, oanvända klänningar i garderoben till sina barn. Och så är det genustomten i mig, som tycker att klänning är väl inte ett särskilt praktiskt plagg att leka i. Inte kommer du till dagis i ballongkjol och volanger. Och hur ofta går vi på kalajs där det krävs typ smokingklädsel? En gång om året kanske, och då har man redan växt ur den tjusiga munderingen om man heter Litensson.
Tydligen är det dock oerhört oartigt att tacka nej när någon vill shoppa loss åt en. Helst ska man tacka och ta emot, och se glad ut, och istället slänga sakerna när man kommer hem om man känner för det. Bara inte konstra och säga nej! Men jag kan inte vara en dylik apa, jag måste höja rösten, för slöseriet, för vansinnet i det hela.
Och om nu några blev sura, till exempel de fittslickande expediterna i dyra klädaffären som drog fram 20 olika klänningar och prinsessoutfits som jag skakade på huvudet åt, så får jag bjuda på det. Jag lyckades iallafall avvärja klänningsköp nummer två och fick istället med mig några rejäla byxor och t-tröjor som inte var alltför flickfåniga.
Nu blir alla snygga på bröllopsfesten på lördag. Alla glada, alla nöjda.
Tja, det är väl bananen i mig som protesterar. Tycker att det känns fel att en familj som kämpar med att betala räkningarna ska ha 5 apdyra, oanvända klänningar i garderoben till sina barn. Och så är det genustomten i mig, som tycker att klänning är väl inte ett särskilt praktiskt plagg att leka i. Inte kommer du till dagis i ballongkjol och volanger. Och hur ofta går vi på kalajs där det krävs typ smokingklädsel? En gång om året kanske, och då har man redan växt ur den tjusiga munderingen om man heter Litensson.
Tydligen är det dock oerhört oartigt att tacka nej när någon vill shoppa loss åt en. Helst ska man tacka och ta emot, och se glad ut, och istället slänga sakerna när man kommer hem om man känner för det. Bara inte konstra och säga nej! Men jag kan inte vara en dylik apa, jag måste höja rösten, för slöseriet, för vansinnet i det hela.
Och om nu några blev sura, till exempel de fittslickande expediterna i dyra klädaffären som drog fram 20 olika klänningar och prinsessoutfits som jag skakade på huvudet åt, så får jag bjuda på det. Jag lyckades iallafall avvärja klänningsköp nummer två och fick istället med mig några rejäla byxor och t-tröjor som inte var alltför flickfåniga.
Nu blir alla snygga på bröllopsfesten på lördag. Alla glada, alla nöjda.
No comments:
Post a Comment