Det är inte det att jag inte vill åka till en brasiliansk kurort, bo på lyxhotell och bada i gyttja. Det kan jag visst ställa upp på.
Det är bara sättet det beslutas på, helt och hållet över mitt lilla blonda huvud. För jag förstår inte så mycket som jag vill hävda att jag gör. Och dessutom, har jag fått veta, finns det bara ett sätt att fatta beslut i denna familj, och det är snabbt, spontant och utan diskussion. Alla utom beslutsfattaren har bara att foga sig i ledet. Så igår kväll var det alltså en som tog tag i saken, och bestämde att åtta personer ska tillbringa veckan på denna resort jag knappt vet namnet på, än mindre kan stava till.
Det får väl ses som ett lyxproblem det här med att bli "tvingad" till att bo på femstjärnigt med pool och gyttjebadkar, häst och vagn, restaurangbufféer och kabel-tv.
Att sitta som ett levande frågetecken och bevis på löjlighet vid vardagliga konversationer är dock jävligt tradigt. Men här får jag nog ta och skylla på mig själv och min sega inlärningsförmåga. Om jag en dag lär mig snacka tugget kanske jag även kan få vara med och påverka vart jag ska åka, vad jag ska äta och vad jag ska ha på mig.
I dagsläget är det bara att luta sig tillbaka och gilla läget, i en folkdräkt med orange förkläde, svullandes kronärtskockspizza och vitt bröd, på en kurort med fisluktande bad. Och se glad ut!
No comments:
Post a Comment