Om du tycker att livet är för jävligt, allt går fel, inget går din väg. Om jag ändå haft pengar. Eller en kille. Ett rikare socialt liv. Om det var bättre program på teven. Om jag hade varit mig själv. Om jag vågat. Om folk vore snällare. Om allt inte var så jävla jävligt.
Tänk om. För ingenting är så dåligt att det inte kan bli värre.
Det tycker jag är en skön strategi att ha när allt går åt fanders. För alla mår dåligt. Mer eller mindre hela tiden. Vi hade iallafall tur med vädret. Jag lever ju åtminstone. Och jag har inte cancer (tror jag).
Positive thinking, at its best.
Bögparet som går hand i hand på Ica, kärringarna tittar snett, nån gubbjävel häver ur sig okvädningsord. Men de slipper iallafall fängelse och stening som de arabiska bögarna. Och de har ju en prideparad där de kan lattja och vara sig själva.
De fattiga svenska barnen. Som inte får julklappar, canadagoosejackor eller semesterresor. Men de har åtminstone tak över huvudet och någon form av mat på bordet. Kanske en bil, rätt till sjukvård och skola.
Den från bilolyckan förlamade och rullstolsbundne. Men han lever ju iallafall och har förståndet i behåll.
Hon som blev invalidiserad efter bröstoperationen i Polen. Men hon har ju om inte annat väldigt snygga bröst.
Jag kan tänka mig ett fåtal situationer då denna tankestrategi inte funkar, typ hela familjen dör i en flygkrasch, men i vardagsmisären går det hur bra som helst.
No comments:
Post a Comment