Friday, July 18, 2008

Varning för ost

Kritikerna rosar den, kallar den "sommarens stora feel-good film", man blir glad av den, skådespelarinsatserna är fenomenala, storyn har djup och tyngd. Liknande dravel står att läsa i pressen angående filmatiseringen av musikalen Mamma Mia. Jag säger: Gå inte på det!

Ostigare smörja har jag inte upplevt sedan jag konfirmerade mig (och då är jag inte ens konfirmerad).

Meryl Streep är äckligt Tina Turner-fjompig, rör sig som om hon riktigt ansträngde sig för att se pigg och ungdomlig ut sina cirka 70 bast till trots. Och notera att varje gång det är närbild på kärringen slänger hon lite lojt sexigt (nej, jävligt utstuderat) fram en hårtest som hon börjar trula med i ansiktet, bara för att dölja rynkor och elände, det fattar ju alla. Och om du fått för dig att M Streep är en kvalitativ skådis, kan du backa ett steg nu, för maken till överspelande såpa-style shit ackompanjerat med omotiverade tonårsskrin får man ha lupp och lykta för att finna. Inte kan hon sjunga heller.

Och då ska vi komma ihåg att detta är inte en film i vanlig bemärkelse, detta är en filmatisering av en musikal.

Och Pierce Brosnan då, vilket oerhört genant skämt han utgör. Du minns kanske att han var manlighet och råcoolhet personifierad för några år sedan när han lyckades pånyttföda den gamle James Bond. I rollen som Pappa Bajs i Mamma Mia förringar han sig själv till en larvig patetisk medelålders förortssnubbe i chinos och helt utan stil. Hans sångröst lämnar mycket att önska. Och det i sig är ju inte särskilt märkligt, det märkliga är att man väljer honom till denna roll, hur tänkte dom?

Stellan Skarsgård - framstår som en alkoholiserad 50+-gubbe och har även han en bristfällig sångröst. Colin Firth - han känns för ung för att ens ha legat med Meryl för 20 år sedan, vad fan gör han där när han till på köpet sjunger ungefär lika bra som min farsa? Och de två systrarna - skitäckliga, högljudda kärringar som är sinnessjukt irriterande och fullkomligt massakerar Abbas fina bitar med sin cp-skada. Värsta scenen är när en av dom ålar ut över ett bord äckligt visk-sjungandes "Take a chance on me" mot Stellan S i syfte att förföra honom. Och det funkar, hur sjukt är inte det, hon får ligga!

Varför Björn och Benny gått och blivit sådana horor att de låter folk som varken har talang eller utbildning för att sjunga fullkomligt mörda ABBAs hitkvalkad – det är det ingen som vet, därom tvistar de lärde. Money, money, money – min kvalificerade gissning.

No comments: