Nu har hon äntligen fått sina feta fiskar varma. Där sitter hon i sin nersölade hörna och riktigt myser över att vara kärringjäveln på täppan, fullständigt och rakt igenom älskar, och varför inte beundrar, sig själv.
Vårtkärringen 1 – lebbet 0.
Som hon säger, detta är business, inget personligt.
Men när min plötsligt avkedade chef ringer om aftonen och gråter på telefon – då kan man fan inte ta det annat än personligt.
No comments:
Post a Comment