Friday, June 23, 2006

I say Zlatan

Så här gör Aftonbladet: Ena dagen skrivs det spaltmeter om hur fruktansvärt det vore om Zlatan inte kom över sin ljumskskada och såttiga Allbäck,33, måste slängas in istället för Juventus-stjärnan. Sedan frågar man läsarna direkt under artikeln: Vem tycker DU ska spela, Ibrahimovich eller Allbäck? Oh, ge oss Zlatan gnäller de lättpåverkade läsarna. Han är ju stjärnan med stora s:et, vi behöver honom mot en så stor nation som Tyskland, vi KAN ju inte vinna utan Zlatan.

Nästa dag säger Aftonbladet i sin artikel att Zlatan är fan ur form, han har inte gjort några mål på länge, vi behöver inte alls Zlatan, det gör inget att han är skadad. Och så räknar man upp personer inom fotbollsvärlden som föredrar Allbäck, ett säkert kort, lita på den, han kan minsann leverera när det gäller - eller ett pålitligt tråko som spelar i ett b-lag och är gammal och trög om ni frågar mig. Men så frågar man läsarna igen: Vem vill NI ha? Och nu har vinden vänt, nu vill alla ha Allbäck, tryggt, svenskt, tråkigt men effektivt. Ful är han också. Jämför den blonderade pellefjanten med Zlatans stoiska näsa och tjusiga hårsvall. Jag vet, det är ingen skönhetestävling, men att lag som Häcken, Djurgården och Brondby skulle ha någon chans i världshistorien att slå Bayern Munchen, Leverkusen eller för den delen Chelsea, känns väldigt orimligt.

Har du därtill sett Mattias Jonsson på plan? En förvirrad bollrädd stackare som spelar för Sveriges stolthet och pinsamhet Djurgården. Hade han varit något att hänga i granen hade väl storklubbarna varit på honom som hökar, men inte ett anbud så långt Bengt Bedrup kan se med sin hökblick. Stor risk att han kan stoppa Miroslav Klose och Michael Ballack. Ut med busen, säger jag. Ska du säga med dina ballonger, säger Ljungberg. Gör det bättre själv då, klyschar Mellberg loss. För mycket snack, för lite hockey, säger jag. Det hjälper ju knappast att ha Henke på topp när det står ett gäng övervintrade bajskorvar på back- och mittlinjen som inte har vett att passa till rätt man på rätt plats. Sverige var fina på de s.k. fasta situationerna mot England, men det kan man väl inte förlita hela sitt spel på. Ja, du ska se att det kommer en hörnjävel, inkast eller frispark alldeles strax, fixar vi. Så gör vi mål mot den engelska överheten, duktig idiot.

För face the fact: England är det mest skrytsamma och överskattade laget i hela VM, fyllt till bredden med stjärnspelare, men med ingen eller fjuttig laganda. De har blivit itutade sedan barnsben att England är där uppe med lag som Brasilien och Argentina och fajtas om toppvärldsrankingen, England är favoriter att vinna VM. Men det är dom ju inte, utan ligger ungefär på Sveriges nivå. Någonstans i mitten, inte sämst och inte bäst, men med den skillnaden att deras egon är större än Runde Torn i Köpenhamn, att de tror sig lätt kunna vinna mot lag som Sverige. Who are ya, who are ya, skanderar de, varpå de faller platt som pannkakan och är djupt förvånade över det faktum att den senaste segern mot Sverige var 1958. Och här skyller vi igen på den vinklade journalistiken som engelsmännen får sig till livs i drakar som the Sun och Daily Mail. Nu tar vi dom! Snacka om ballonger, säger jag. Värst av alla, Steven Gerrard som skjuter långa bollar på Bengt, gärna 6 meter över målribban. Fast i 1 fall av 10 sätter han sin ballong och allt är glömt och förlåtet. Duger inte, väck, säger jag.

Klart jag hoppas att Sveriges lag ska utföra en BRAGD på Lördag, att dom ska bli VM-HJäLTAR och fullständigt krossa den tyska hingsten. Ingenting är omöjligt, påpekar Gunde Svan. Så vi kör så att det ryker framför Edinboro Castles storbildsskärm, jag leder klacken. Henke Larsson kan gå på vatten! Heja Sverige!

1 comment:

Nina said...

H-hmmm.... 1968...58 ar sedan. Lite kuriosa!