Man kan väl säga att jag är lite småsur över att vara hemma i gamla Svedala igen.
Resan gick dock bra, sjukt jobbig men alla överlevde och ingen försvann. Det får väl ses som ett resultat.
Men nu är jag som sagt sur. Och ännu surare blir jag när jag om en stund tvingas springa från busshållplatsen till hemmet.
Jävla nitlott att vara den som inte fick plats i bilen. Jävla nitlott i livets lotteri att vara svensk.
No comments:
Post a Comment