Idag kan jag, inte särskilt bittert, erkänna att jag har haft en rätt jävla trist dag. Som en typisk svensk har jag lidit av att vädret varit just typiskt svenskt. Regnigt, grådaskigt och typ 15 grader. Det är väl typ så som det är i Svea Rike nu? Och som det alltid är, förutom de typ 5 månaderna av vidrigheter såsom snö och minusgrader. Man ska tydligen vara tacksam för det lilla.
Iallafall fall har jag hasat runt här hemma i huset, som en svensk i sin sommarstuga, tänt brasan och klätt mig med halsduk, druckit en del kaffe, moffat i mig pizza. Den enda stunden jag var ute var när jag masade mig till bilen som körde mig till dagens Paiol-besök. Detta kändes helt enkelt inte spännande längre, måste jag tillstå, otacksamma jävel.
I övrigt har jag mest burit på, jagat, skojat, lekt med mina barn. Och visst, det är nice, som skåningen sa, men det hade varit mer fett nice om leken hade kunnat ske ute i lektältet.
Nu längtar jag till Sao Paulo och Villa Lobos. Det har jag gjort hela dagen, men det är ingen som lyssnar på min rotvälska här. Imorgon får jag komma till storstaden!
No comments:
Post a Comment