Vänta tills du kommer till gymnaaasiet

Igår var jag ute och svirade i Lunds centrum med stora delar av mitt gymnasiegäng. Det var väl egentligen bara en som fattades, hon som bor i Göteborg. Annars var alla där - Helsingborg, Malmö, Esarp och Lund fanns representerade.

Och vad gamla vi har blivit, vad längesedan det var allt begav sig. Fast ändå är vi samma. Vi har känt varandra i nästan 20 år nu.

Det var 17 år sedan vi halsade 80%-ig Strohrom för att våga vara med som Muppet Show i revyn i nian. Med Sverre på pianot. Det var lika längesedan vi spelade in relationsdramat "Åktenskapsfrågan" i Lottas föräldrars vardagsrum. Det var på den tiden vi använde sprit som "medicin" och en pappa som var doktor skrev ut tabletter mot hjärtklappning inför skolredovisningen. En annan gång bjöds man på en flaska häxa till frukost, för att våga redovisning, med fnitter istället för rodnad.

För nästan lika länge sedan hade vi 80-talsförfesten i den där källaren där allt hände (det var där vi såg Top Gun och Dirty Dancing cirka 50 ggr stycket). Föräldrarnas spritgömma tömdes och flaskorna fylldes upp med vatten. Vi blev snyggare och snyggare med hjälp av axelvaddar, våffeltång, turkos ögonskugga och vodka. Allt filmades, allt finns kvar. Sedan körde en pappa de tre packade tonåringarna på fest i Dalby. Där stannade vi inte länge. Det snurrade för mycket. En av oss fick ta cirka 5 olika taxibilar hem för att hon hela tiden blev utslängd för sitt spyende. Det var då.

Vi reste till Grekland, jag tror det var 1996. Nån fick nästan stryk för att hon sa "sluta titta på min fitta" till en snubbe som visade sig vara svenne. Gissa vem. Kunde väl inte jag veta, Ios är väl inte Sverige, bara nästan. Sedan var det någon som nästan "älskade i regnet", dvs hotellduschen. Och nån annan som inte kunde hålla sig och gjorde på sig i en trappa. När vi lämnade hotellet brakade övriga hotellgäster ut i glädjesång: "The singers are leaving!". En veckas bräkande av snapsvisor ackompanjerat av 3 liter Rotunda-vin a 6 kronor buteljen hade visat sig lite väl magstarkt. Det var tider det.

Det var festival varje sommar, skidsemester på vintrarna, sedan studentnationer, baler och allehanda trams. Allt i ett töcken av alkoholdimma. Vi minns inget, men roligt var det.

Sedan var det vissa, alla utom jag, som stadgade sig och blev någorlunda vuxna. Vissa har 10 år gamla förhållanden. Barn uppemot 11. Alla har bil. Examen. Jobb.

Jag är lite på efterkälken. Men det gör inget, för ändå är vi nästan samma som vi var då när vi först träffades. Lika snygga, lika roliga, bara lite torrare. För en utomstående som tittar ser vi kanske ut som ett gäng låglandskossor, mammor på stan som fått en kväll ledig från familj och ansvar, lite för korta frisyrer, lite för lite smink. Men egentligen är vi fortfarande dom där 6 skojarna vi var, om än vissa mer än andra lägger band på sig, på den tiden det begav sig i Lottas källare, på Sodom, i Pelarsalen, Zell am See, Munka Ljungby folkhögskola och på Jesus hostel i London.