Casino Cosmopol

När man ska gå på Casino Cosmopol i Malmös Kungspark är det mycket essentiellt att man har med sig GILTIGT FOTOLEGITIMATION. Det hade inte min mamma. Hon blev av mitt sitt giltiga fotolegitimation i ett inbrott för ca 4 år sedan och har inte ids skaffa ett nytt. Det var inte mycket att be för, vi skickade ut mamma på stadsvandring och min bror och jag äntrade festlokalen.

Men. Det låg en sordi över de blippande banditerna, fruktmaskinerna och video poker-apparaterna. Stämningen var låg, ingen skrattade, ingen pratade, ingen verkade roa sig. Man kunde lukta ångest. Ensamma kärringar i träningskläder och asiater i tovigt hår matade metodiskt maskinerna med tia efter tia. Ibland rasslade maskinerna ut stålars, men inte ett glädjetjut hördes, inte ett endaste high-five kunde skådas. Speljävulen hade dem i sitt grepp, vinner man femhundra kan det ju ändå inte dämpa paniken man känner över det faktum att man ligger på 3 laxar minus.

Sådan var inte min approach. Jag attackerade spelborden med frenesi, viss nervositet och en budget på etthundra riskdaler. Först spelade vi turpoker med en jackpot på fyra miljoner. Vi förlorade cirka 300 kronor, varav 50 var mina. Vi satsade 20 kronor på lyckonumret 4 på rouletten. Cp-17 vann. Nu slängde jag in en hundring på Black Jack och dubblade min insats med den vinnande summan 19. High Five! Med segersötma i gapet gick jag till kassan och inkasserade sedlar. "Här ser du en vinnare", upplyste jag kassabiträdet som log trött.

Nu ville Calle mata maskin. Vi matade en hungrig videopoker-historiett med 100-lappar, kostade 50 kronor trycket och verkade inte leda till rikedom och lycka. Men skam den som ger sig, sista 50-lappen gav utdelning i form av fempar med tre jokrar och maskinen hostade ut 800 spänn i 10-kronorsmynt. Jihooooooo, skrek jag och hoppade jämfota. High Five! Slap my thigh! Folk tittade konstigt och tänkte att jävlar i min låda vilken orutinerad gambler som blir glad när hon vinner.

Nu var det färdigspelat, vi gick till kassan och utkasserade vår vinst. Min andel uppgick till 130 kronor, jag hade täckt utgiften för inträdet a 30 skojare och kände mig stål. Nu gick jag ut som en vinnare på stan och åt oxfile med mamma. Storspelaren Calle kilade upp på övervåningen, och jag hoppas och tror att han vann pokerturneringen och 30,000 kronor samt spöade skiten ur pokergubben Bullen som vi mötte i foajen.

Casino är en tragisk företeelse, det var ju bara jag som var duktig och hade roligt.