They got the C***-factor

Vem fan behöver tv-apparat när det finns internetch. Jag kan kolla på alla engelska analer så mycket jag orkar, dom finns minsann inte i den svenska tv:n. Mest av allt vill jag kolla på X-factor, och mest vill jag se hur vacker Cheryl Cole-snyggast-i-hela-världen är. Så det gör jag.

Och vem åkte ut? Jo, det gjorde naturligtvis stripporna. Dom tyckte nämligen att det var tråkigt att uppmärksammas för sitt strippande istället för skönsjungandet. Därför klädde dom ut sig till burleska moulin rouge-horor inför sitt uppträdande. Trovärdigt!

Ut slirade dom på halvnakna brummor till ingens förvåning.

Tätstriden står mellan Jamie och Lucy. Heja heja!

Loppor och löss

Äntligen fick jag se vad mussarna har innanför burkorna. Och det kan jag tala om, att det var alls inget som hade potential att framkalla kåtslag hos betraktaren. Tvärtom.

Jag har alltså varit på Loppis. Den där på Södra Esplanaden som funnits i Lund under alla år men som jag aldrig lyckats ta mig till för att jag varit för trött eller för bakfull. Nu, 33 år in i livet, gjorde jag min premiär.

Verdict? 95% skit och snusk. Någon tjomme sålde tex toalettsitsar, visserligen paketerade i kartong, men ändå. Usch. Värsta pråliga glasstatyetterna och vämjeligaste porslinskaninerna. Udda tallrikar, bruna stötta muggar med terand, kärringkläder i drivor, äckliga söndertuggade gosedjur.

Jag undrar hur dom gör som lyckas fynda på loppis och secondhand, dom måste ha någon slags radar med vilken dom kan se förbi all dynga för att lyckas riva åt sig godsakerna. Jag äger inte den förmågan. Jag ser inte skogen för alla träden.

Dessutom blir jag oerhört snobbig i sådana här sammanhang. Jag vill inte att mitt barn ska ha på sig någon annan äcklig unges avlagda. Det måste isåfall vara någon fräsching som haft plagget, man får kolla in föräldern eller skojaren som säljer, om den ser någorlunda ren och snygg ut kan man kanske överväga att handla.

"Vad tar du för dessa persedlar?" frågade jag och var överdrivet artig och artikulerande. Vilken snobb i läderblus och gymnastikskor.

Sedan tog jag mig samman och köpte en overall, en mössa och en träleksak av en i kort praktisk frisyr och med tvååring på axlarna. 55 kronor utan prut. För att pruta var jag nämligen för snobbig. Det drabbar ingen fattig.

Eskimo Disco 7 -11 featuring Pingu

Den här videon tittar vi på varje dag. Inget fel med ett repetativt liv. Och så dansar Lovisa. Typ snyggast i kommunen. Älskar't.

Mamman stryker högvis och pappan sorterar post. Precis som det ska va. Fruntimrena har sitt. Karlarna med. Och Pingu bara dansar, ler och leker.

Mwat mwat!

Hennes barn kanske är apor?

Jag tänker på Anna Anka varje kväll jag sätter pyjamas på min lilla. Ytterst irriterande. Detta sedan i Måndags. Jag undrar om det är jag, hon eller bäbisen som är äcklig.

"Jag bytar pyjaumas pau minna ongar vaRje daug. Det är ju skitällit att ta samma, så i mitt hushåll auR det ny pyjaumas var daug"

Säger hon.

Och det kanske stämmer. Där har hon den lilla snuskhummern legat och svettats och gjort gud vet vad hela natten i pyjamasen. Att sätta samma nästa natt är, enligt Anka och därmed hela svenska folket eftersom hon enligt folkopinionen "säger det alla tänker men ingen vågar säga", oerhört snuskigt.

Och så ska pyjamasarna skrykas också. Det är viktigt med skrynkelfritt om natten.

Mycket får man lära sig om man tittar på kvalitets-tv.

Jag förutspår dock att Anka-hysterin ska lägga sig nu och alla ska inse att hon var rätt jävla ointressant, obehaglig, otrevlig och ouppfostrad. Det kan lätt bli så.

Och så kan jag fortsätta använda samma pyjamas tills den blir nerkissad, nersölad eller nerbajsad utan att min dotter klassas som äckel. Så.

Låt dig inte luras!

Tillhör du, liksom jag, gruppen av lite småfeta som behöver lasta av ett par kilo eller tio?

Då vill jag bara upplysa om en sak som det inte verkar vara många som är medvetna om.

Akta dig för lightprodukter! Vi vet ju redan att Cola Light framkallar om inte cancer så iallafall huvudvärk (fast just det tror jag är bullshit). Nej, akta dig för lightvarianterna, inte för att de är farliga utan för att de är dumma!

Jag snackar om produkter såsom lättmjölk och lättyoughurt. Allt producenten har gjort är att hälla i vatten. Ja, det är säkert. Blaskigheten i lättmjölk är inte att leka med, minimjölk ska vi inte ens tala om. Herregud, vatten kan jag väl hälla i själv om jag vill minska på fettprocenten. Den kostar dessutom samma som standardmjölken. Och lättyoughurt då, som jag var tvungen att köpa för att Willy's hade slut på starkyoughurt. Bären, linfröerna, sesamfröerna och mandlarna (ja, jag äter en hälsosam hemma-musli) sjönk direkt till botten, ingen spänst alls i youghurten. Fy för den lede.

Om du alltså köper en liter standardmjölk kan du tillsätta lika mycket vatten och vips har du TVÅ liter lättmjölk. Till samma pris. Alltså är det dubbelt så dyrt om du köper lätt i affären där de redan tillsatt vattnet du har hemma i kranen.

Lurendrejeri är vad det är. Man spelar på den tjockes samvete, inte ska väl jag ha full-fat, jag min knubbis, bäst att vara "duktig" och ta lätt-light.

Men nehejdutack, den gubben går inte på mig, jag kan addera mitt vatten själv om jag vill ha blask, sådetså.

Grön av avund

Den av de 7 dödssynderna som är absolut syndigast idag verkar vara avund. Häxan Avundsjuka är den fulaste fisken man kan vara. Man vågar knappt klaga på sina medmänniskor, med rädslan för risken att verka avis. Man kan till exempel inte som tonåring öppet säga att man tycker att någon av de s.k. bloggdrottningarna (Kissie, Dessie, Pissy, Blondy) är fula, patetiska och cp-skadade. Och om man så gör måste man alltid dementera att man är avundsjuk. Det är det värsta man kan vara. "Fy vad du är äcklig och ful, och NEJ jag är inte avundsjuk", säger de andra tonåringarna i bloggkommentarerna och de fullständigt lyser gröna av avund.

Och varför skulle de inte vara det? Inte på vilka de ÄR, uppblåsta idioter med ointressanta liv, men på vad de HAR. Fan, vem skulle inte vilja tjäna sig en hacka på att skriva "idag har jag fikat", "idag har jag på mig det här". Så enkelt, så dumt. Och alla som läser smörjan tänker så klart att det där hade jag kunnat göra minst lika bra, om inte bättre. Då blir man arg, då blir man avundsjuk. Och det är inget fel med det.

Själv har jag ingen skriande behov att bli bloggdrottning, utan jag är mer avundsjuk på de här donnorna. För att de är så jäääääääävla snygga. Cheryl Cole kan så klart ingen mäta sig med, hon är den alla tjejer vill vara och alla killar vill vara med. Så klart, en underbar människa. Och som inte ens har behövt börja med botoxen. Smink, hairextensions och brun-utan-sol-spray räcker gott nu för att stoltsera på pallen som världens vackraste kvinna.

Men de andra tre då, 60-talisterna, hur fan lyckas dom? Pengar och injektioner, så klart. Men fy fan vad snygga dom är, fy fan vad jag är avis nu när mitt ansikte snart faller ihop och mina ögon begravs i rynkor. Skitavundsjuk. Och varför ska jag hyckla med det?

Det kanske är ok att vara sotis på dessa superkvinnor jämfört med airheads och dokusåpa-pattlisor, för dom har ju dessutom en talang att sjunga eller skådespela. Fast det är inte det dom är bäst på, det finns andra som är mycket bättre. Nej, bäst är dom på att vara snygga, och fy fan vad roligt dom måste ha när dom är så snygga.

Bara för att jävlas har jag dragit fram lite bilder på dom från deras pinsamma förflutna. Bara för att jag kan, bara för att jävlas. Cheryl Cole är så klart snygg ändå, det kan ingen rucka på. Men de andra ser rätt risiga ut, och detta var innan botox, så dom ser nästan äldre ut än vad dom gör idag.

Vad fan har ni på er? Ska ni på maskerad? Och vad fan har ni gjort med håret? Är det peruker från Butterick's?

Haha, där fick ni så ni teg.

Cadê os passarinhos?

Här skådar vi fåglar från köksfönstret. Det är därför vi ser så härligt drömska ut. För vi ser inga.

Men Lovisa kan massa portugisiska ord. Om man säger cadê os passarinhos? pekar hon upp mot skyn och fåglarna. Om man säger cadê os cavalos? pekar hon mot tavlan med hästarna. Om man säger cadê a menina? pekar lilla fingret på tavlan med flickan som sitter vid brunnen. Och om man säger cadê Shiva? pekar hon mot shiva-statyetten.

Vänta nu, stopp ett tag i lagens namn, protesterar du. Vabeva, en shiva-statyett, en gudaavbild, i ditt hem, vadan detta sjuka?

Ja, vi driver gäck serru. Gör oss lustiga på hans, Shivas, bekostnad. Smart va.

Tjärlek

Yttersta formen av förnedring

Inatt drömde jag att jag fick det där jobbet på ABF. Fast jag fick inget eget skrivbord, utan fick sitta i en vilstol ute i receptionen och jobba. Ingen dator heller, utan bara ett kollegieblock och några dokument att arbeta med. Vad fint det kändes.

Och där har vi det i nötskalet - det förnedrande jobbsökandet, kravet att man måste söka vad fan som helst för skitjobb, att man ska nöja sig, att JAG ska jaga DOM.

När det borde vara tvärtom. DOM borde sukta efter min snillrikhet, intelligens och förträfflighet. DOM borde självmant vilja ha en creative thinker with a can-do attitude. Jag borde inte behöva anstränga mig och suga pung för att få jobb, jag borde inte behöva söka bajsjobb jag helst ändå inte vill ha, det är fan inte rätt.

Internationella blasfemidagen

Varje dag är nog snart sett en speciell dag med ett särskilt tema. På söndag, 4 oktober, är det till exempel kanelbullens dag, då får vi frossa i kanylballar utan att skämmas eller hålla tillbaka.

Denna dag idag har nu vigts åt hädelse. Just idag firar (?) vi 4-årsdagen för Mohamlet-grejen i Danmark, och därför har dagen tydligen utsetts till blasfemi-dagen. Idag kan alla gäcka religionenernas låtsaskompisar, ordet är fritt, luften är allas.

Man får sätta upp affischer med en karikatyrritning där jävulen bajsar på Jesus, det är ok. Man får säga att Allah är en tramspelle och tjock-Muhammed var hans (pro)fet. Man kan öppna Allah-ak-bar på skoj och ha servitriser i sexiga burkor serverande starksprit. I vomit you Jesu, judar är gnällspikar och Dalai Lama en bedragare och maktmissbrukare i illasittande kåpa.

För några hundra år sedan var Sverige kristet i allra högsta grad och vi betedde oss mot varandra ungefär som muslimerna gör idag. Aggresiva korståg, diskriminering mot kvinnor, skrämselpropaganda och hot, you name it. Men vi har lärt oss av våra misstag. Synd att de andra ännu inte lärt sig av våra, att de måste göra alla själva. Nu tolkar de svennar som fortfarande anser sig kristna bibeln lite som dom vill, tar bort det som inte passar, stryker över det onda och tolkar lite fritt, för att det ska passa. Så kommer Islam kanske (förhoppningsvis) också att utvecklas, de är bara snäppet trögare. Sedan när de är på "vår" halvblasfemiska nivå har vi kanske trampat vidare ut ur allt trams och dravel. Man hoppas.

Alla dessa otänkande individer som befolkar vårt samhälle idag, som tror att det kanske "måste finnas nåt", men som lever bara för dagen och tror att den som legat med flest och har flest prylar när han dör vinner, med dessa individer kommer religionen till slut att självdö, för dom behöver den inte. Det räcker så bra med en ny skinnväst och en snygg liggduglig kropp.

Men bäst är alltså en aktiv, blasfemisk ateistisk approach. Och inte bara idag på själva dagen, utan alltid, varje dag, tills vi har övertygat varenda liten präst, abbot och smygreligiös att allt är trams, allt ska bort. Blasfemidagen ska inspirera oss att tänka och ifrågasätta.

I en värld av idioter, står jag först i kön. Duger inte, bort.