Frukostklubben

När barnet går på dagis vaknar det varje dag senast klockan 8. Vilken pest och pina för den trötte, det här är vi inte vana vid. Klockan elva har alla duschat och klätt sig, frukosten undandukad. På en söndag! Fy fan vad oungdomligt, dvs mot mina principer.

Frukost är det viktigaste målet på dagen, säger den snusförnuftiftigt förnumstige och dukar fram leverpastejmackor, kokta ägg, kefir och kellogg's eller vad han nu kan tänkas ha som frukostvana. Det är det märkligaste med frukost, att folk tycker det är ok att äta samma varje dag, att det är normalt.

Ingen hade ju tyckt att jag hade alla hästar och höns hemma på min gård om jag hade ätit fläskkotlett med råstekt potatis, svartvinbärsgelé och rara ärtor varje middag. Men till frukost får jag gärna ha samma gamla ostmacka varje morgon, samma filtallrik med kruskakli, linfrön och mandlar - det är det ingen som reagerar emot.

Galenskap det där. Är det för att man inte vaknat riktigt till liv så där på morgonkvisten, att man inte är medveten om sitt beteende så tidigt, eller är folk helt enkelt bara dumma och tråkiga? Förmodligen va.