Idag hade arbetsförmedlingen anordnat en s.k. rekryteringsträff. Bara det att hälften av de 4 företag som skulle komma och ragga rekryter inte dök upp. I en stor hörsal satt det då i runda tal 200 tomtar och troll och konkurrerade om cirka två stycken jobb.
-Här får du inte sitta, här ska REKRYTERAREN sitta! (hon kunde lika gärna ha gapat: här ska kungen sitta)
-Sitt ner på era platser, ni får inte gå förrän FÖRETAGET har pratat färdigt! (som om alla var sjukt sugna på att spilla tid på en tjänst de inte var intresserade av, den första arbetsgivaren, VÅRDHEMMET, var ju klar med sin upprapning, alla undersköterskor kunde väl ha fått glida ut)
-Och nu ska ni köa fint till den tjänst ni är intresserad av! (ja, med 120 personer framför dig i kön).
Jävla trams, tänkte jag, vi är alla dagisbarn och ska skockas runt som små lamm och göra vad vi blir tillsagda, de flesta i medelålders frisyrer och med uppgivna anletstsdrag.
Som en speeddate satt dom inne på ett kontor på förmedlingen och betade av den ene efter den andre, vilket var fullständigt ovärdigt och förmodligen meningslöst eftersom dom iallafall i slutändan kommer att anställa en släkting eller någon som var bra på att ligga.
Men sedan gick jag, som den lättköpta hora jag är, in som armbågad trea i kön till administrationsjobbet och charmade nästan byxorna av rekryteraren. Man gör alltid så.
No comments:
Post a Comment