Jag får erkänna att jag fortfarande är barnsligt förtjust i min födelsedag, att jag tycker den är en viktig, stor dag värd att fira. Man blir inte yngre med åren, men säkert klokare och eventuellt snyggare. Men inte bara det att jag själv tycker den är viktig, jag vill att alla andra ska uppmärksamma den också. Kom igen nu med era ballonger, blommor och glada tillrop.
Jag förstår ju att jag inte borde lägga så stor vikt vid min för världsfredens/världshistoriens obetydelsefulla högtidsdag, särskilt som jag nu passerat bäste-före-datum med hästlängder, men jag gör’t. Vem ska man stå närmast, om inte sig själv? Är inte själv bäste dräng, månne? Kan man verkligen älska sin näste om man inte älskar sig själv?
Det finns olika klasser av gratulanter, man skulle kunna rangordna dem, isåfall tycker jag såhär:
1. De som kommer till kalas och har med sig present (min familj)
2. De som skickar elektronisk present (Anja)
3. De som ringer (Anja)
4. De som skickar kort på posten (Manpower)
5. De som skickar SMS (Fyrklövern)
6. De som skriver mail (ett par Londondockor)
7. De som skriver på Facebook (många, både nära och sådana man inte snackat med på ca 14 år)
Ett fåtal begagnade även flertalet av ovanstående metoder, och fullständigt lovebombade födesledagsbarnet, det kändes stort. Varför Facebook kommer sist är så klart för att det kräver ingen ansträngning. Det kommer liksom upp där på din startsida, vilka som fyller år, det är inget du behöver komma ihåg själv. Den som vaknar den 4e januari och tänker att ”hurra, idag är det Ullas fylleridag” av sig själv, den är helt enkelt en bättre människa. Sedan kan man välja att skriva något fyndigt eller personligt (pluspoäng) eller helt enkelt bara ”grattis på födelsedagen” (trevligt, men smått meningslöst).
På sin födelsedag kan man spela kung lite. Säga att ”idag fyller jag år, då hanterar jag inte bajs”, så man slipper byta blöja. ”Nu önskar jag mig att du spelar spel med mig” och ”att du inte sitter vid datorn hela kvällen” och ”att du lagar te till mig”. Man har rätt att vara dryg, för man fyller år. Man får vara i härliga centrum, man får lite paket, det är en bra dag.
Kom ihåg att jag kräver inget, men jag vill ha allt.
5 comments:
Fy skam - jag kanner mig traffad och skams som en orm for att jag glomde din bemarkelsedag. Fy. Kommer du tillbaka till London lovar jag att du ska fa varldens storsta present levererad redan pa flygplatsen. Kram och puss och grattis i efterskott.
Nu har du ju flyttat till utlandet utan att dela med dig varken adress eller telefonnummer. Vi bjuder pa en ordentlig fest nar du kommer hit. NAAAAR kommer du hit?
Nämen jisses, jag glömde ju bort din och har inte vett att be om ursäkt förrän nu. Flåt!
Kommer schwommer. jag tror jag kommer i mars, kanske den 12e, är ni sugna då?
Ja! Alltid! I'll drop everything for you.
Fy fan vad bra, då ska du få se något snyggt. Kyss.
Post a Comment